Av Olli Rein
Nordeas kunder har varit mest framgångsrika i att pressa ner sina räntor. Lägst snitt har dock SEB:s kunder. Så ser genomsnittsräntorna ut för de fyra svenska storbankerna.
Jämförelsesajten Comboloan har bett sina medlemmar att rapportera in hur mycket de har lyckats pressa ner de officiella räntorna hos storbankerna. Nordeas kunder har pressat ner lånen mest, från den officiella nivån på 3,75 för ett tre månaders lån till som lägst 2,9 procent, enligt Dagens Industri.
Siffrorna från Comboloan bygger på att medlemmarna själva rapportera in hur de lyckats. Comboloan tvivlar inte på de redovisade siffrorna och skriver på sin hemsida att ”vi kan inte garantera att alla är sanna, men för våra medlemmar finns det inget att tjäna på att rapportera felaktiga siffror.”
Lägst officiella tre månaders ränta har SEB som erbjuder sina kunder 3,57 procent. SEB:s kunder är också de som i snitt har lyckats få lägst räntenivå. Räntesnittet efter ”prutmån” hos SEB är 3,01 procent. Som mest har SEB:s kunder pressat ner räntan till 2,77 procent, skriver DI.
|
|||||||||||||||||||||||||||||
| Källa Comboloan | |||||||||||||||||||||||||||||
Själv har jag aldrig haft råd att köpa eget och skulle aldrig ta ett lån jag sedan inte kan betala tillbaka. Personerna i Lyxfällan får mig nästan att skämmas.
Gruvmor har nog rätt i sin analys av vår kommande välfärd. Pengar växer inte på träd, inte ens i Sverige och naturligtvis finns det orsaker till att vår välvärd kräver ideliga besparingar, trots at vi fortfarande betalar in världens högsta skatter tilden.
Vad jag inte alls kan förstå är att bankerna har på senare år tillåtit folk att helt låta bli att amortera. Det föll oss aldrig i, på den tiden. Ränteavdraget för oss var 30 %.
FÖ har jag länge misstänkt att total kollaps av alla sociala förmånerna, dvs tömda kassor, är landets nuvarande lednings huvudmål (ett av dem). Var och en får till slut klara sig själv, eller med hjälp av släktingar o vänner, om nöden knackar på dörren. Alltså ingen AF, ingen FK att vända sig till, ännu mindre någon Pensionsmyndighet. Behöver man sjukvård o mediciner, tja, det är bara för dem som har råd, antar jag. Snart har ingen lust att betala skatter o avgifter när man ser hur allt försämras i accelererande takt för svenskar, när förmåner och särbehandling för invandrare samtidigt ökar och förbättras. De senaste fem åren har varit förfärliga, hur kommer de nästkommande fem åren att bli?
Nej räntorna är fortfarande låga,särskilt i jämförelse med 1985 när jag köpte hus, då var räntan för bottenlånet fortfarande reglerat men kostade ändå över 14 % och topplånet följde ränteutvecklingen på kort sikt och var som högst uppe i 27 % någon månad om jag minns helt rätt då den var marknadsbaserad. Så blir det i en inflationsekonomi med mellan 10 -15 procents inflation. Det enda som var bra med det, var ju att delar av husskulden inflaterades bort, så din realränta (Ränta – inflation)Gruvmor kan ha varit högre än min, i det som räknas realräntan minus avdragsrätten. Som jag minns hade vi full avdragsrätt eller nära full, men den minskades och då sitter man ju med mera att betala av egna pengar.
Att jag tog upp det här, var för att de som har intresse av husräntan,skulle se att den är förhandlingsbar hos bankerna. Alltför många betalar bara och ser glada ut. Det ska man inte göra, utan jämföra och förhandla. Med vanliga trähus i normalprisklasserna, så drar ändå priset iväg till 3 – 4 miljoner för de billigare nybyggda husen och från 1,5 miljoner för en välbevarad liten villa från 1950 talet. Det är då viktigt med varje tiondels procent man kan spara, varje tiondels procent motsvarar femtonhundra vid 1,5 miljoner och hela fyratusen vid 4 miljoner i skuld. Kan man då pruta 0,8 % så får man hela 32 000 mindre att betala i ränta på vårt dyraste alternativ. Det är i min egenskap som ekonom, jag då och då tänker ge er några enkla tips, för att få lönen att räcka till lite mer, än bara det tråkiga. De som kan mer än mig, har naturligtvis ingen nytta av det jag kommer att skriva om, men jag hoppas att dom som kan lite mindre, ska kunna hitta ett och annat råd värt att följa. Jag har haft kombinationen byggnadsingenjör och ekonom och har därför en rent pragmatisk syn på ekonomi, alltså ingen klipparmentalitet utan långsiktigt ekonomiskt gnetande, och där en slant på banken ingår. Om det sedan basen är täckt finns frågor om placeringar, så kan jag en del om aktiefonder, aktier, obligationer, obligationsfonder också, men där är jag förhindrad av lagen att ge några konkreta råd. Men den som nått så långt kan nog göra egna placeringar eller med hjälp av bra bankkontakter. Det viktigaste är att vara långsiktig i alla finansiella upplägg och att veta vad man köper. Läs mycket, köp bara sånt du förstår dig på, lita inte på andras råd utan att själv gjort någon mindre analys och strunta i bankernas sammansatta produkter, då dessa mest gynnar banken och inte dig.
Det viktigaste är dock även för mig att vi får ordning på invandrarproblemen och gettoområdena, sånt har vi inte råd med länge till alls. Det kommer förr eller senare att leda till statsbankrutt, om det får fortsätta.
Kan bara minnas med fasa att när vi köpte vårt första hus 1996 så tog vi två lån hos Nordea, den ena med 5,6 % ränta, den andra med (yes detta är sant) 9,5 %. Lånen löpte 5 och 8 år.
Så det var lite att bita i, när man både betalade räntorna och amortering hela tiden. Tänk om en av oss hade blivit arbetslös eller långtidssjuk. Dagens räntor är inte mycket att klaga över, tycker jag.