Av Olli Rein

I veckan blev Sverige ännu mer extremt, när de som bevisligen bryter mot svensk lag ska belönas med välfärdsstatens förmåner. Kanada hyllas, men när kanadensiska åtgärder föreslås i Sverige döms de ut som rasistiska.

Debatten är också obegåvad på gränsen till mentalstörd. Låt mig ta ett exempel. Dagens Nyheter har i flera förstaledare de senaste dagarna hyllat den kanadensiska modellen (Historiskt, sa Reinfeldt och Som man ropar…):

Medan Kanada har välkomnat invandrare, och slagit fast att landet gärna ser att de söker medborgarskap – med turban eller utan, har EU-länder ofta betraktat invandring som något preliminärt.

[Kanadas modell] kan bidra till att slipa ned trösklarna till arbetsmarknaden för asylsökande.

Men som Fores skriver i en ny rapport om integrationspolitiken ”Kanadamodellen”:

För att bekämpa denna trend [med fler lågutbildade] infördes ett strängare språkkrav i mitten på 2000-talet, som ekonomiska invandrare nu måste gå igenom innan de får komma till Kanada.

Och:

År 2002 hade mer än 35 % av den utrikes födda befolkningen i arbetsför ålder anlänt [till Sverige] under de senaste tio åren. I Kanada var den siffran ungefär en fjärdedel.

Dessutom:

I Sverige var en mycket liten andel av [nyanlända] »ekonomiska« invandrare; 60 till 80 procent hade invandrat av humanitära skäl och anhöriginvandring. Som vi noterade ovan gäller det motsatta i Kanada, där ekonomiska invandrare dominerat inflödet.

Kanada har alltså tagit emot migranter i långsammare ökningstakt, dessutom sådana som kommer för att jobba och som uppfyller hårt ställda språk- och försörjningskrav.

Den som i svensk debatt förespråkar detta beskylls reflexmässigt av Dagens Nyheter och andra för rasism, flyktingfientlighet och för att representera all världens ondska.

Varför hyllar DN kanadensisk politik i Kanada, men stämplar exakt samma politik som rasism när den föreslås i Sverige?

Och de hårda kanadensiska försörjningskraven på anhöriga går ju i rakt motsatt riktning som Alliansens och MP:s uppgörelse om att underlätta för avvisningsbeslutade invandrare att stanna illegalt.

Det vilar en dumdryg attityd över migrationspolitiken. Viljan att framstå som godare än Gud är så stark bland politiker och journalister att man inte tänker klart. Enbart känslor och fördomar får styra det som uttrycks i debatten.

När medier och partiledare påstår att man ryckt undan benen på Sverigedemokraterna kan de inte ha mer fel. Veckans uppgörelse är att på silverfat servera starka kort i svensk debatt till det nya riksdagspartiet.

Sverigedemokraterna är ett symptom på en bristande sjukdomsinsikt i svensk politik: den mentala oförmågan att sakligt och grundligt analysera integrationen i 2000-talets kontext.

Skrivet av Dick Erixon oberoende liberal samhällsdebattör

Bilden längst upp till höger visar folkets hjälte Dick Erixon

Bilden till höger är på Erik Ullenhag Fp en rabiat flyktingapologet och landsförädare. Han borde tillsammans med de andra landsförädarna häktas och lagföras, för brott mot det svenska folket, och det land de har fått äran att representera.