Var är de politiskt korrekta nu då? De som i så starka ordalag fördömer all kritik av muslimsk assimilation. Var står nu dessa i den här för finlandssvenskarna så viktiga fråga? Det är Finlands största svenskspråkiga tidning Huvudstadsbladet i Helsingfors, som skriver om detta problem idag på sin nättidning klockan 12:34 finsk tid under rubriken. ”Finland lider av intellektuell regression”
Statsminister Kiviniemi och Centern kommer att återkomma till Karlebyfrågan, säger Paavo Lipponen som ställer sig undrande till dem som
Riksdagens före detta talman Paavo Lipponen (SDP) tror inte att statsminister Mari Kiviniemi gett upp kampen mot svenskundervisningen.
– Centern leker med elden i de svenska frågorna – det handlar inte bara om svenskundervisningen utan också partiets agerande i Karlebyfrågan. Jag tror inte att Kiviniemi gett upp – saken kommer upp på nytt, sade Lipponen i sitt tal under Finlands svenska socialdemokraters (FSD) fullmäktigemöte i Helsingfors på lördagen.
– Finland bör bevaras som ett enhetligt område då det gäller undervisningen med två nationalspråk. Ungdomar bör ges samma möjligheter i språkkunnighet att fungera på den finländska arbetsmarknaden.
Samtidigt kritiserade Lipponen de populistiska åsikterna som delas av allt flera.
– Vi har en andlig och intellektuell regression i landet. Det finns röster som säger att vi borde isolera oss. Menar de att vi borde ansluta oss till de baltiska länderna – och återgå till det klimatet vi hade under mellankrigstiden?
Olli Rein anser att Sverige bör stödja sina sedan hundratals år utflyttade svenskar till den östra delen av riket i deras självklara rätt att få behålla sin minoritetsställning när det gäller språk och kultur. Det gäller särskilt på platser där svenskan är ett stort minoritetsspråk, och kanske ännu på några få platser utanför Åland fortfarande har majoritetsställning.
Samtidigt inser Olli Rein att man för att kunna delta i allt samhällsarbete måste vara tvåspråkig i Finland, vilket naturligtvis innebär att de svensktalande måste lära sig finska på en mycket hög nivå. Endast på så vis får man ut den maximala kapaciteten av de svensktalande.
Tidigare var ju svenska för finländare det första främmande språket, det inser Olli Rein att det inte bör vara idag, utan att engelska ska vara det obligatoriska förstaspråket som hos de allra flesta andra länder. Men en kortare kurs i svenska bör vara utvecklande även för de finsktalande, och leder till att man kan göra sig förstådd av ca 20 miljoner skandinaver, och att finskspråkiga lättare kan göra sig förstådda på Åland, och i de delar av Finland där svenskan är huvudspråket.

Ser ni att den Åländska flaggan är helt lik den svenska förutom en röd strimma i mitten på korset.
Likheten med den finska flaggan inskränker sig till att båda har ett kors på flaggan. Åland folkomröstade efter 1: a världskriget om ifall de skulle tillhöra Sverige eller Finland.
Allt talade för Sverigealternativet då de största öarna låg närmare till Sverige än Finland. Postrodden hade sin sträckning från Grisslehamn på Upplandskusten till Eckerö på västligaste Åland. Den rutten var bara ca 1/3 mot vad man kunde erbjuda från Finland. Ålänningarna var och är nästan hundraprocentigt svensktalande och en kvalificerad majoritet minst 2/3 röstade för att tillhöra Sverige.
Då hotade finnarna med krig och det tyckte svenskarna inte vara värt att dö för. Några ytterligare holmar och skär, där det troligtvis skulle kosta mer än det smakade att överta, samt att de ostligaste av öarna inte låg ens en mil från det finska fastlandet i trakterna av Åbo.