Ett vägval.

Av Stefan K

Om Miljöpartiet och Vänsterpartiet någonsin får ett stort inflytande i svensk rikspolitik återstår att se. Inflytande har man dock fått i en rad svenska kommuner, däribland Nyköping. Två punkter där dessa bägge partier är helt överens rör flyktingpolitiken. Både Mp och V höjer rösterna för en större flyktingmottagning än den vi ser idag, samt att man vill se avsevärda förbättringar inom integrationspolitiken. Den första punkten ser jag svårigheter i att lösa, då vi redan idag har svårt att hjälpa alla till bostäder och jobb, oavsett om vi då pratar om svenskar, invandrare eller flyktingar. Punkt nummer två ser jag som en enklare fråga. Integrationspolitiken är idag ett misslyckande och detta är nog de allra flesta eniga om. Den flyktingpolitik som har bedrivits av olika politiska konstellationer på både riks- och kommunal nivå har byggts och bygger fortfarande på att placera flyktingar i samma område, varpå den omdiskuterade segregationen uppstår.

I Nyköping står Brandkärr som placeringsområde för nykomna flyktingar, vilket inte minst kungjordes efter Bo Jacobssons (SD) utspel i kommunfullmäktige och efterföljande debatt. Oavsett hur formuleringen utformades så är detta de facto sant. Nu representeras Nyköping av en trio partier där V och Mp har makten att bestämma över det som sker i kommunen under de fyra närmsta åren. Nu är det nog många som vill veta om kommunen tänker fortsätta att bedriva flyktingmottagningen på den inslagna och segregationsinriktade stigen eller om man tänker bryta mönstret och integrera de nyanlända i andra områden än Brandkärr? Kent Gustavsson (C) uttryckte sig så här; ”Invandrare gärna får bo i Runtuna, men vi har inga hyreshus”. Här luktar det fördomar, för vad säger att alla invandrare vill bo i hyreshus? Johannes Krunegård (Mp) hävdade detta i samma artikel; ”Det är inte självklart att alla invandrare måste bo Brandkärr”. Okunskap eller ej, men sanningen är den att alla invandrare i Nyköping bor inte i Brandkärr. Däremot placeras nästan samtliga flyktingar där.

Det finns bevisligen fler bostadsområden med hyresbostäder i centralorten och vad är det som säger att flyktingarna måste placeras i just hyresfastigheter? Den ekonomiska aspekten i flyktingpolitiken har visat sig vara helt problemfri, till skillnad mot bostads- och arbetssituationen som är mer problematisk. Har man nu en ärlig vilja att förbättra integrationen inom kommunen, så vore det väl ingen större kostnad att upphandla ett antal fastigheter i villa och radhusområden? Jag är övertygad om att de boende i områden som Bryngelstorp, Krikonbacken, Malmbrygdshage och varför inte nya Örstig skulle välkomna att få ett antal flyktingfamiljer som närmaste grannar. Det hävdas ju ständigt att de boende i Brandkärr har berikats av de nya kulturerna.

Nu har Miljöpartiet och Vänsterpartiet fått makten. Har de också viljan?

One thought on “Ett vägval.

  1. Det är bara det att flyttar flyktingar in med alla vad det för med sig , då flyttar de svenskar och invandrare som har råd till andra områden.Om en flykting får en hyreslägenhet, bostadsrätt eller villa spelar nog ingen roll för dem för vi betalar.Det vi äger är vi rädda om och om vi är uppfostrade sunt så är vi extra rädda om det vi äger gemensamt. Att flytta och hyra in en stor familj från Rosengård till en villa kan bli en dyr historia för kommunen = totalsabbat hus = sant.

KommenteraAvbryt svar