Dåvarande integrationsminister Mona Sahlin (s) lade 1999 fram ett betänkande med en titel som var en order, ”Acceptera!”. Begreppet ”etnisk kompetens” lanserades. Mona Sahlin uttryckte det så här:

”Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den
som heter Mohammed få jobbet. Det ska räknas som ett plus att ha en annan etnisk bakgrund än den svenska.”

1975 fattade en enig riksdag beslut om att Sverige skulle göras om till ett mångkulturellt samhälle. Ett av de tre delmål som skulle förvandla landet till ett mångkulturellt paradis var Jämlikhetsmålet, Beslutet fattades på en totalitär grund: Alla människor är lika, men för säkerhets skull ska vi stöpa dem i samma form. Svenskarna ska betala högre skatt för att invandrarnas levnadsstandard ska vara likadan som deras egen. Sambandet mellan arbete och inkomst avskaffades. Alla som kommer till Sverige har samma rättigheter som de som har arbetat ihop till välfärden och finansierar den med sina skatter. Det är innebörden i Jämlikhetsmålet. Invandrarna har i princip obegränsade rättigheter att så fort de har fått uppehållstillstånd bli försörjda av de svenska skattebetalarna. Fem år senare följdes målet upp i Socialtjänstlagen (1980:620), vars portalparagraf tillförsäkrar alla rätt till en ”skälig levnadsnivå”. Det innebär betalda kostnader för bostad, livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien, dagstidning, telefon och TV-avgift.

Jag börjar förstå varför de kallas de Rödgröna, konstigt nog verkar det inte som Mohammed vill ha jobbet för….

”När det regnar och är grönt och kamelerna ger mjölk behöver nomaderna inte anstränga sig. I Sverige regnar det hela tiden – socialbidrag, barnbidrag, bostadsbidrag och alla andra bidrag. När man har det så bra, varför ska man då jobba?”