För hundra år sedan fanns verklig solidaritet. Då lovade fackligt anslutna varandra att inte ta arbete till lägre pris än kamraterna och genom att solidariskt ställa upp med pengar till dem som var arbetslösa behövde ingen ta ett arbete för lägre lön än andra.

─ Då finansierade arbetarna själva sin arbetslöshetsersättning till 100 %.

─ Nu är egenfinansieringen c:a 30 % resten står skattebetalarna för.

─ S och LO vill sänka den självfinansierade delen till 5-10 % och de vill höja ersättningsnivåerna men de vill inte ha en allmän, obligatorisk a-kassa som omfattar alla. 

Det är lätt att vara solidarisk med andras pengar. Vill S och LO ha en billig, fristående a-kassa som inte omfattar alla får de ordna finansieringen utan skattebetalarna.

Vill S och LO ha en skattefinansierad arbetslöshetsförsäkring så ska den omfatta alla.

De gamla, riktigt solidariska socialdemokraterna vänder sig nog i sina gravar när de ser hur dagens socialdemokrater sätter egenintresset och makten före solidariteten med alla.

Arbetslöshetsförsäkringen borde vara lika obligatorisk som sjukförsäkringen och av samma anledning. Blir man sjuk eller arbetslös så ska samhället ställa upp och det ska hanteras av samma myndighet, dvs. försäkringskassan för att samordna ersättningsnivåer och regler samt förhindra fusk och felaktigheter. Fackföreningsrörelsen ska inte ägna sig åt myndighetsutövning genom att fördela skattemedel och använda detta för politisk propaganda.