INVANDRING. Svearike, bebott och styrt av ett folk som benämns svear, troligen första gången omnämnd i skrift av den romerske historikern Tacitus år 98 e.Kr. men det egentliga Sverige bildades vid befrielsekriget 1521 och när Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs 6 juni 1523, Sveriges Nationaldag.

Under hela denna tid har invandring förekommit. Olika grupper av människor har invandrat till landet sedan Vasas tid och troligen tidigare.

• Hansatyskar under medeltiden
• finnar som bosatte sig i Mälardalen under 1500-talet
• zigenare eller romer som började komma redan på 1500-talet
• valloner som lockades hit för att lära ut järnhantering i slutet av 1600-talet
• savolaxfinnar som under 1600-talet beviljades viss skattefrihet om de bosatte sig i urskogen — det som nu kallas finnmarkerna
• judar som tilläts etablera sig i fyra svenska städer under 1700-talet, mellan början på 1600-talet och början på 1800-talet var det ytterst svårt för icke-protestanter att invandra, alltså judar och katoliker var ej önskvärda
• franska konstnärer, filosofer och intellektuella under 1700-talet
• italienare som kunde göra stuckatur när 1800-talets stenstäder byggdes
• skottar som bland annat startade bryggerier.

Fram till andra världskriget rörde det sig om några tusen per år men efter kriget ökade invandringen kraftigt för att kulminera på 1960 och 1970-talet för att efter den 27 februari 1975 ändra karaktär från arbetsinvandring till asyl/bidragsinvandring och anhöriginvandring.

Idag, när vi har en massinvandring av aldrig tidigare skådad storlek är det lockande för många att göra historiska jämförelser. Vissa hävdar att Sverige inte varit främmande för invandring och att landet aldrig varit etniskt homogent. Ärkebiskopen Antje Jackelén uttryckte exempelvis i Almedalen att ”det i Sverige finns en falsk uppfattning att landet tidigare varit homogent, invandringen har funnits hela tiden”.

Att konstatera att Sverige alltid varit ett invandringsland är naturligtvis rätt men det säger ingenting om omfattningen av migrationen eller om vilka det är som kom till Sverige då och vika som kommer nu.

Att det i Sverige under århundraden levt finnar, valloner, romer, norrmän, danskar, tyskar, ryssar och holländare säger egentligen ingenting om landet Sverige, om man samtidigt inte nämner deras antal och förmåga att assimileras.

Sveriges invandring var tidigare mycket hårt reglerad och begränsad till arbetskraftsinvandring. ”Löst och onyttigt folk” såsom ”tattare”, ”judar” och ”lindansare” skulle enligt 1741 års förordning angående folk från utrikes orter omedelbart utvisas ur landet.

1885 års lösdriverilag stipulerade att alla utan egen försörjning skulle kunna utvisas eller dömas till tvångsarbete. Sveriges invandring var oftast kopplad till specifika arbetsmarknadsbehov.

Mellan 1860 och 1914 hade Sverige passfrihet och principen om så kallat ”fritt folkutbyte” rådde. Men under den eran var Sverige ett utvandringsland snarare än ett invandringsland. Omkring 1,5 miljoner svenskar lämnade landet under 100-150 år och runt 20 procent kom tillbaks.

Trots passfrihet var reglerna för permanent bosättning i Sverige, arbetstillstånd och medborgarskap mycket hårt hållna. Detta medförde att ett fåtal, oftast näringsidkare eller personer med befintligt ekonomiskt kapital hade möjlighet att bosätta sig i Sverige.

Fram till efterkrigstiden utgjorde de utrikes födda aldrig mer än en procent av totalbefolkningen. År 1900 utgjorde de utrikesfödda (ej inräknat de födda i Norden och deras barn) 0,4 procent av befolkningen. 1950 hade andelen ökat till 2,1 procent, inräknat nordiskt födda invandrare var siffran 4,3 procent. Avseende etnicitet har Sverige alltså alltid varit mycket homogent.

Nåväl, efter att Palme och en egen riksdag beslutat att inför mångkultur 1975 har det urartat.

• 1989, statsminister Ingvar Carlsson (S) stängde med hjälp av moderaterna gränsen, Sverige var full. Det kallades Luciabeslutet.
• 1991, öppnade den stängda gränsen av regeringen Carl Bildt (M) tack vare utpressning från dåvarande Folkpartiet, nuvarande Liberalerna, där partiledaren Bengt Westerberg hade gjort en ”generös flyktingpolitik” till sin stora profilfråga och hotade spräcka regeringen om han inte fick som han vill. Bengt Westerberg var då socialminister och den som i praktiken utformade den invandringspolitik som sedan dess har gjort Sverige till världens mest attraktiva bidragsmagnet för asylsökande från tredje världen.
• 2014 : Fredrik Rheinfeld – öppna er hjärtan.
• 2015 : SVT: ”Aldrig tidigare har så många välutbildade flytt till Sverige, enligt en granskning som SVT Nyheter gjort. In i landet strömmar färdigutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer. Antalet godkända civilingenjörer från utlandet har mer än fördubblats på bara ett år”…Dagens Nyheter skriver med feta rubriker Sandviken tjänar 500 miljoner om året på nyanlända…

2019 : Många kommuner är nära konkurs. Liberalernas ledare Jan Björklund ” – Vi har fått så många människor till Sverige med låg utbildningsnivå. De kommer att leva i utanförskap i vårt samhälle i många fall resten av livet med alla sociala problem som det medför om vi inte skapar möjligheter för dem att komma in på arbetsmarknaden, 

-Pettersson ser och hör att samma människor som har haft så totalfel i mängder av år fortsätter att uttala sig som experter och många av dem vill läsa problemen med ännu mer asylinvandring, det är tamejfan inte kloka…

***