Det är en märklig tid vi lever i. En av herrarna nedan kallas rasist och främlingsfientlig och en massa annat. Märkligt nog är det den av de två som hitintills inte haft någon märkbar påverkan på svensk politik medan den andre kommer undan trots att han genomfört kraftiga beslut mot massinvandring och utvisade mängder med människor dagen efter de kommit till Sverige utan prövning.

Den grånande gentlemannen till vänster är Gösta Ingvar Carlsson som var socialdemokratisk partiordförande 1986–1996 samt Sveriges statsminister 1986–1991 och 1994–1996.

Carlsson stängde gränserna den 13 december 1989. Luciabeslutet som det kom att kallas innebar att i fortsättningen bara så kallade ”FN-flyktingar”, som uppfyllde kraven enligt FN:s flyktingkonvention, samt de med så kallade ”särskilt starka skyddsbehov” skulle få politisk asyl i Sverige. Krigsvägran och flyktingliknande skäl, tidigare humanitära skäl, skulle heller inte godtas. Reglerna skulle gälla även de som fanns i Sverige och väntade på besked, med undantag för barnfamiljer som vistats i Sverige i minst ett år. Bakgrunden ansågs vara den rekordstora flyktingströmmen till Sverige under andra halvåret 1989, då 20 000 personer kom jämfört med 19 000 under hela 1988.

I december 1989 kom runt 100 flyktingar om dagen till Sverige och läget beskrevs som ”permanent kritiskt”. Nästan alla var bulgarienturkar, som kom via Polen och dåvarande Östtyskland. De åkte med båten Winston Churchill till Malmö, och ansåg sig vara diskriminerade i Bulgarien men dagen därpå utvisades de.

Ingvar Carlsson som stängde gränserna för att Sverige var fullt kallas aldrig rasist eller främlingsfientlig, det gör däremot den andre, Per Jimmie Åkesson, som kallas både det ena och det andra för att han vill genomföra lite av det Carlsson gjorde och vill försvara det folkhem som socialdemokratin stod för tidigare, trots att det nu kommer minst dubbelt så många asylsökande per år och läget är ännu mer permanent kritiskt…