Pettersson har kopierat lite från Katrin Zytomierskas blogg och hur spännande det var att besöka ett badhus i det mångkulturella paradiset Södertälje.

Igår var vi i Södertälje. På ett badhus som heter Sydpoolen. Eftersom vi var på ett badhus i Östersund och barnen tyckte att det var så kul så tänkte jag mig att ett badhus i Stockholm kanske borde vara ännu bättre eller i alla fall minst lika bra som ett i Östersund men där misstog jag mig. I Östersund var det mysigt, rent, många olika barnpooler, god mat, lugn och behaglig atmosfär. I Södertälje var klimatet väldigt hårt. Hela tiden kände jag skräck och en fruktansvärd oro över att Ringo skulle skada sig. Barnen som var där var brutala, kastade sig, sparkade karatesparkar i luften, stänkte vatten på varandra med våld, skrek, det var ruffigt och osympatiskt och hela stället är uppbyggt av svinhala stenar så det kräver enorm koncentration för att inte falla som vuxen och Ringo kunde jag inte släppa en sekund för då föll han. Branta kakelkanor, kantiga kakeltrappor, smaklös mat och märkligast av allt var att ingen pratade svenska. Jag var i poolen, i cafét, i omklädningsrummet, i bastun. Mest var det arabiska, men andra språk också. Ganska mycket ryssar. Jag är helt övertygad om att de som var där inte uppfattade läget som jag. Jag tror att de lekte och åt och umgicks på sitt sätt. Det var bara inget för mig. Jag trivs bättre när det är som det var i Östersund där det var lugnt och barnvänligt. Inte av att få en kicksparkt i pannan och ett ”ey län ursäkta”, på det.

Jag måste ta upp en sak till angående det här badhustet. Skyltarna. De vidriga skyltarna som är riktade till…djur? Ja, inte är de riktade till normalbegåvade civilisterade människor i alla fall. Hur kan man hänga ut såna här skyltar på ett badhus i Sverige? Att jag ska bli informerad om att jag ska tvätta mig på utsatta punkter och tvätta mig noga med tvål för att inte ta med mig mina läbbiga hudflagor in i bassängen. Att jag inte får bada i trosor och luktar jag klor så är det för att jag är smutsig. Jag vet inte vad som stör mig mest. Människorna som de här skyltarna är riktade till eller de människor som skrivit dem.

Sydpoolen får två tummar ner av mig och hamnar på samma lista som Heron City, dvs inte-besöka-igen-listan. 

2010 uttryckte sig Zytomierska så här:

Jag förstår hur frasen ”Jävla blatte” har uppkommit. Jag förstår det efter att vi var och såg Snabba Cash i Heron City igår kväll. Jag kommer inte att åkta till Heron City inom snar framtid igen. Och jag kommer aldrig igen att gå på bio där. Jävla blattar. Fan, det är helt obegripligt, vem är det som uppfostrar de här människorna? De har ingen respekt alls för andra i sin omgivning och sen undrar man varför det finns våld och slödder som försörjer sig på att kränga knark och själa prylar. Jag undrar inte. Om folk inte ens kan hålla käft i en biograf så är det ju klart som fan att de inte kan läsa en bok eller klara av en tenta. Det är ju solklart. Och som de håller på! Så jävla genomskinligt. De skrattar när det är minsta lilla kärlek på duken. De skrattar när folk gråter eller är upprörda. De skrattar åt felöversättning från serbiska till svenska. De skrattar för att de har ett stort behov av uppmärksamhet och brist på kärlek. För vem i helvete bryr sig egentligen om de översatt fitta till fitta eller hora? Vad spelar det för roll? För de här människorna spelar det tydligen jättestor roll. De skrattar så de kiknar när Mrado kallar sin dotters fröken för ”jävla fitta”. Eller kanske säger han ”jäva hora” och de översatt fel till svenska. Det är så roligt för de här ointelligenta blattarna så under vissa perioder trodde jag att jag satt på Raw eller Norra Brun när jag i själva verket kände sorg och försökte att uppskatta en väldigt välgjord och skitbra film.

Jag tycker att utlänningar får skylla sig själva för att det finns rasism i det här landet. De kan inte bete sig. Jag skäms för att jag har polskt påbrå. Skäms som en pizda eller som en kurwa. Ni väljer.