I Estland menar arkeologer att två båtgravar från 700-talet kan vara de äldsta fynden av segelfartyg som seglat på Östersjön, långt före vikingatiden.  I båtarna, som hittats på den estniska ön Ösel, låg vad som tros vara fyrtio skandinaviska krigare begravda, tillsammans med mängder av smycken, spelpjäser och inte minst vapen.

Chefarkeologen Jüri Peets som lett utgrävningarna av båtgravarna i Salme på Ösel, som pågått sedan 2008, visar upp inte mindre än 40 rostiga svärd – som tillsammans med alla andra fynd målar upp bilden av vad som hände på Ösel för omkring 1300 år sedan.

Sannolikt var det en grupp tungt beväpnade krigare från Mälardalen eller Gotland som satt kursen mot Estland för att utkräva tribut av lokalbefolkningen där. Man stötte på patrull och fyrtio personer omkom, de begravdes i sina båtar på stranden tillsammans med sina jaktfalkar och hundar, kammar i älgben, glaspärlor och vackert utmejslade spelpjäser i valben.

Tillsammans utgör fynden ett unikt titthål till den arkeologiska period som kallas vendeltid, seklen strax innan vikingatiden, då folk från Mälardalen och Gotland handlade och härjade längs Baltikums kuster, men mest sensationella är teorierna att det större fartyget, omkring 17 meter långt, också var utrustat med ett segel, förstärkningar runt kölen och flera större järnkonstruktioner som kan ha varit någon slags mastfot, pekar på det, och om det stämmer skulle skeppen i Salme tidigarelägga segelfartygens inträde i Östersjön med 100 år berättar arkeologen Marge Konsa.

– Det är sensationellt att man använt segel vid en såhär tidig period. I vanliga fall ser vi segel först vid vikingatiden, säger Marge Konsa.

SR