Stålföretaget SSAB varslar 200 i Borlänge, 150 i Oxelösund och 100 i Luleå.

Dessa varsel följer bara den trend som de senaste veckorna fått se tusentals människor förlora sina jobb. Clas Olsson på Arbetsförmedlingen ser på utvecklingen med oro. Förutom de 450 som varslas på SSAB, har vi kunnat läsa om varsel av 390 på Volvo i Säffle, 230 på Holmens i Hallstavik, 220 vid Swedwood i Tibro, 250 vid Tetrapak i Lund och 650 vid Sony Mobile i Lund, för att bara nämna några.

Utvecklingen är dyster och i veckan kunde vi läsa om hur IMF spår en ny lågkonjunktur där analytiker tror att spåren kan märkas i över tjugo år.

De som nu förlorar sina jobb är välutbildad personal med tämligen högkvalificerade jobb.

Ha då i minnet att regeringen tar varje tillfälle i akt att påtala vikten av att importera arbetskraft, oavsett om det rör it-tekniker eller serveringspersonal. De som man också vill få ut på arbetsmarknaden med hjälp av åtskilliga miljarder i olika projekt, är outbildade analfabeter med avsaknad av arbetslivserfarenhet och just dessa strömmar till Sverige i tiotusentals.

Fortsätter det här har vi bara sett början på en mardröm som utan tvekan kan försätta Sverige i en situation likt den i Grekland och Spanien. Ta Borlänge som exempel. 2009 rapporterades det att Borlänge kommun hade en skuld som motsvarar nästan 149 000 kronor per invånare. 2012 års budget visar ett underskott på 143 miljoner, där också socialbidragen väntas hamna på 106 miljoner kronor. Nu väntas sparkrav på 38 miljoner. På detta är Borlänge en av de kommuner som tar emot flest av de anhöriga som anländer från Somalia de kommande åren. Nu kommer nästa slag när SSAB varslar 200 anställda som ska läggas till de 7,7% som redan står utan jobb. Kan Borlänge bli en av de kommuner som först går i konkurs?

Jag anser att herrar Reinfeldt, Billström och Ullenhag har mycket att förklara för svenska skattebetalare. Hur länge ska de tillåtas att i debatt efter debatt försvara sin invandringspolitik och de miljarder som satsas för att försvara den? Det känns som att 2014 ligger alldeles för långt fram i tiden och på två år hinner svensk välfärd och ekonomi rasa långt.