Vallonerna i Sverige

Av Pettersson

Under 1500-talet förbättrades smidesteknikerna i trakten runt Liège i nuvarande Belgien, som hade utvecklats till den europeiska järnhanteringens huvudort. Vallonernas rykte i fråga om järnhantering blev vida spritt, vilket uppmärksammades även i Sverige.

Uppmuntrade av Gustav II Adolf började många valloner utvandra till Sverige under början av 1600-talet. Till en början kom de flesta vallonerna till Finspång och Norrköping, där bergsmannen Louis De Geer kunde arrendera land. Den förste att värva valloner till Sverige var nederländaren Willem de Besche, som tidigare hjälpt fram De Geer till bruket i Finspång, men från 1620-talets början tog De Geer helt över den verksamheten. Värvningen gick till på så sätt att agenter skickades ut till de mindre bruksorterna för att direkt på platsen värva den önskade yrkesmannen. Men lika ofta kom arbetslösa valloner till de större orterna för att på de värvarkontor som där upprättats söka anställning i Sverige.

Vallonernas utvandring väckte dock allvarsamma bekymmer hos kung Filip IV av Spanien (dit Belgien hörde under början av 1600-talet). År 1624 förbjöd han Valloniens smeder att ta värvning i Sverige. Detta påverkade dock inte nämnvärt migrationen. Louis De Geer blev ägare till Finspång- och Dannemoraverken, och under åren 1643-1650 nådde invandringen av valloner till Sverige sin kulmen. Trots att De Geer fått ett löfte av Gustav II Adolf att andra bruksägare inte skulle få använda sig av valloner som arbetskraft började vallonerna att ta anställning vid andra bruk i Mellansverige. Tillsammans med smederna kom även andra yrkesgrupper.

Antalet valloner som kom att stanna i Sverige var litet, det är dock osäkert exakt hur många det rörde sig om. Nationalencyklopedin anger att 900 individer stannade i Sverige permanent. De Geers anteckningar anger 134 vallonska arbetare som fram till 1633 kommit enbart till Norrköping. Ungefär 20 procent av vallonerna återvände till sitt hemland.

Det totala antalet migranter som anlände under den här tiden har uppskattats till mellan 1 000 och 1 200 familjeenheter.

-Pettersson tycker ni ska stoppa den siffran i halsen på dem som jämför gårdagens invandring av c:a 1 000 av världens bästa specialister plus deras familjer med dagens massinvandring av bidragshungrande analfabeter.

Runeberg.org

Tvåkulturella Belgien delas?

Pettersson

Belgien är en federal stat som är indelad i tre regioner: Flandern i norr, där man talar nederländska, franskspråkiga Vallonien i söder och den tvåspråkiga huvudstaden Bryssel där både franska och nederländska är officiella språk. Det finns också en liten tyskspråkig minoritet på omkring 70 000 personer i den östra delen av landet.

Belgien har varit utan regering i över ett år, världens längsta regeringskris ser ut att fortsätta. Splittringen mellan vallonska och flamländska politiker har gjort att ännu ett försök att bilda en regering i Belgien misslyckats.

─ Pettersson ser att fler och fler talar om en delning av Belgien, det ska bli intressant. I landet där EU parlamentet ligger kan inte två folkgrupper komma överens och i EU-parlamentet pratar de om att mångkultur är bra.