…för unga arga män, eller marginaliserade kvinnor.
För min del får de gärna kalla oss vad de vill, för jag kan inte bry mig mindre än om de epitet de försöker klistra på oss.
Lägg gärna märke till att dessa ”experter” oftast håller till på regeringskanslier, på mediala redaktioner eller på de höga tjänstemännens kontor. Samtliga är högavlönade och tillbringar sin lediga tid med vänner i lugna och trygga bostadsområden där baksidorna av det mångkulturella Sverige inte nått.
Vi som kallas unga arga män och marginaliserade kvinnor vet bättre. Det finns säkert unga arga män och marginaliserade kvinnor bland Sverigedemokraternas väljare, men de beblandar sig med välutbildade kvinnor och hårt arbetande män. De beblandar sig med högskoleutbildade kvinnor från storstaden och byggjobbare från landsbygden. De beblandar sig med gamla och unga från både storstadens förorter och glesbygdens utflyttningsorter. De beblandar sig med arbetsgivare, med löntagare, med etniska svenskar och med allt fler invandrade svenskar.
Vad har alla dessa gemensamt? Egentligen finns det bara en gemensam nämnare som sticker ut mer än andra. Samtliga är trötta på den minst sagt horribla och naiva migrationspolitik som svenska regeringar bedrivit i några decennier och som dagligen påverkar vanliga, hederliga människors liv allt mer. Utöver detta har allt fler svårt att acceptera etablissemangets ständiga raljerande över oss svenskar, denna ständiga förnekelse av svenska traditioner, detta ständiga nedvärderande av allt våra förfäder byggt upp och inte minst det faktum att allt fler av oss måste stå tillbaks när all prioritering läggs på de nyanlända utan både id-handlingar och trovärdiga historier.
Glöm aldrig bort att majoriteten av SD:s väljare kommer från andra partier och varför vill inte 7-klövern fråga sig själva om orsaken? Allt fler i min egen omgivning överger nu sina traditionella partier och allt oftare hör jag diskussioner om det som sker i vårt land. Intressant är också att allt fler med invandrarbakgrund höjer sina röster i protest, för vi får inte glömma att även de och deras anhöriga drabbas i allt högre grad.
Men…
Om man nu ändå fortsätter att kalla oss för unga arga män och marginaliserade kvinnor, måste även de mest obegåvade fundera över orsaken till att Sveriges regering envist driver en politik som marginaliserar oss svenskar allt mer och varför man gör prioriteringar som skapar ilska och frustration? Varför?