Etikett: ulf nilsson

Ulf Nilsons Dispatch-krönika startade Twitterdrev

Pettersson12 kommentarer

Kära vänner

Dispatch International har som känt skapat viss oro i den etablerade svenska pressen och politiska eliten, och det avser vi göra även i fortsättningen eftersom det verkligen behövs.

Därför har vi beslutat att välja en artikel som ”Powerplay i veckan”. Denna vecka handlar den om Ulf Nilsson, som gav efter för påtryckningar från media och framför allt Expressen.

Henrik Ræder Clausen
 Dispatch International 

”Kollegerna agerade som svultna rovdjur”

Av Maria Celander

Ulf Nilson är känd för sina kontroversiella krönikor i Expressen och att hans medverkan i Dispatch International skulle väcka uppseende, det förstod chefredaktören Ingrid Carlqvist. Men det fullständiga jordskred av indignation och ilska som Nilsons medverkan i tidningens första nummer genererade, framförallt på Twitter, hade hon inte räknat med.

– Reaktionerna var tudelade. Många var glada och skrev uppskattande om Ulf Nilson, att han än en gång visat sig orädd och inte lät sig skrämmas av etablissemanget. Men journalistkollegerna uppförde sig som svultna rovdjur. De kastade sig över Ulf Nilson och slet honom i stycken, säger Carlqvist.

Och nu hände det som verkligen chockade Ingrid Carlqvist. Ett par timmar efter att drevet gått igång, meddelade Ulf Nilson via TT Spektra att krönikan var ett misstag – han visste inte vilken typ av tidning Dispatch International var. För övrigt var krönikan ändå en engångsföreteelse, menade Nilson. Båda påståendena är rent lögnaktiga, enligt Ingrid Carlqvist.

– Jag har mejl redan från i höstas, som visar vår överenskommelse att han, på egen begäran, skulle skriva två krönikor i månaden. Där framgår också att han läst tidningen på nätet och tyckte att den var ”spännande”, säger hon.

Ulf Nilsons agerande kom därför som en enorm besvikelse. Hade det rört sig om en ung, orutinerad journalist hade reträtten varit mer förståelig, menar Carlqvist, men nu handlar det om en mycket garvad reporter – Ulf Nilson fyller 80 år i år och är inte i någon känd beroendeställning.

– Expressens chefredaktör Thomas Mattsson skrev ju ett lång och mastigt blogginlägg om att redaktionschefen Per Anders Broberg haft ett samtal med Ulf Nilson om hans medverkan i vår tidning. Jag vet inte om de har någon hållhake på honom eller vad som sas, men uppenbarligen var det någonting som fick honom att ändra uppfattning om Dispatch International. Plötsligt var vi inte spännande längre, säger Carlqvist syrligt.

Bortsett från att det är tråkigt att förlora en duktig krönikör, ser hon ett större problem i ”Ulf Nilson-gate”. Det är inte första gången folk som medverkar i Dispatch International hotas, hånas och chikaneras å det grövsta, och dessvärre finns anledning att anta att det heller inte är den sista.

– Svenska journalister vet att vi har rätt när vi påstår att de i 30 år undanhållit sanningen för svenska folket. Deras enda möjlighet att hindra denna jättelika skandal från att komma till allmänhetens kännedom är att försöka tysta oss. Därför försöker de skrämma både läsare och medarbetare. De slänger epitet som rasist och islamofob omkring sig, men har ännu inte lyckats beslå oss med ett enda faktafel.

Du säger att du har flera mejl från Ulf Nilson, tänker du publicera dem?
– Nej, jag tycker alldeles för mycket om honom för att göra det. Jag inser att han har stått under en omänskligt hård press för att ta avstånd från oss på det vis han gjorde, och önskar honom inget ont. Jag hoppas verkligen inte att det ska bli nödvändigt att publicera mejlen.

En tom debatt.

Pettersson1 kommentar

Av Stefan K


Expressens krönikör Ulf Nilsson, ni vet han med ”pursvenskar”, skrev i tisdags en ytterligare krönika som säkert upprör många, inklusive flera av hans egna medarbetare. Jag citerar ett stycke ur denna:

”I toppstyrda oljestater som Saudi-Arabien och Kuwait bör man varken vara kurd eller jude-framförallt inte jude!-eller grek eller svensk. De saudiska prinsarna bekostar gärna moskéer i Europa men försök inte bygga en kyrka i öknen. Då kommer bödelsyxan fram. I det största och rikaste av alla oljeländer är kvinnan i praktiken ett husdjur som inte får gå ut ensam, inte köra bil och inte visa sitt ansikte utanför hemmet. Om en svensk man behandlade sin fru så, skulle denna man med all säkerhet hamna i fängelse eller möjligen på dårhuset. När det gäller de motbjudande mansgrisar som kommer från oljeländerna föredrar vi dock att fjäska.”

Är detta rasism eller en beskrivning av verkligheten? Mycket av den rasism och extremism som har sin grund i moskéer som finansieras från oljerika arabländer, kan knappast komma som en överraskning. Frågan är vad islamisterna i exempelvis Saudi-Arabien har på sin agenda, när de så välvilligt finansierar moskébyggen runt om i hela västvärlden? Är det en tjänst till emigrerande muslimer, vill man låta dessa ta del av fredagsbönen i ett av Allahs hus, vill man locka icke-muslimer att konvertera eller är man ute efter att sprida något annat?

När man i dagens riksdagsdebatt om extremism som SD begärt, hörde representanterna från främst Mp och V, undrar man om dessa partier överhuvudtaget är intresserade av att debattera frågor som kan kritisera deras nya väljargrupp och kelgrisar, muslimerna. Aldrig har debattörer i en sådan viktig fråga valt att skjuta problemet från sig och istället valt att sätta fokus på den rasism som de påstås hitta bakom varje kritiker av dagens invandringspolitik. Inte hur jag begriper vad historien om den muslimska kvinna som utsattes för snöbollskastning i Tomelilla har att göra i en debatt om våldsbejakande extremism? Inte hur jag begriper hur den traditionella attacken på SD kan framföras i en jämförelse med nazi-Tyskland och läggas fram i en debatt om nutida terroristattacker. Det är tydligt att de två partierna på den yttersta vänsterkanten inte har intresse av att belysa baksidorna av en havererad invandringspolitik, inte ens när det gäller ett av de största hoten mot det västerländska samhället.

Se debatten