Från och med den 1 juli gäller nedanstående efter en uppgörelse mellan regeringen och Miljöpartiet.
PK-politiker pratar om att vi inte ska skilja på vi och dom men Pettersson undrar vad detta kallas när man subventionerar människor som olagligt vistas i vårt land. Antingen har de tagit sig in i landet utan rätt att vara här eller så har de sökt uppehållstillstånd, fått sin sak prövad och fått avslag men väljer att stanna kvar. De är alltså brottslingar.
För att tydliggöra den prioritering som regeringen tillsammans med Miljöpartiet gör, och för att sätta fingret på den orättvisa som uppstår från och med den 1 juli visas ett exempel nedan.
Under en 12-månaders period nyttjar en svensk pensionär och en tillståndslös invandrare av samma ålder och vårdbehov den svenska sjukvården. Låt oss säga att de söker kontinuerlig vård för vanligt förekommande hjärt- och astmabesvär.
- Båda besöker sjukvården 12 gånger (en gång per månad) under ett år för besvär med astma och hjärta.
- Båda personerna tar sjukhustaxi till mottagningen vid 12 tillfällen.
- Båda hämtar ut mediciner 12 gånger, en gång per månad.
- Båda ligger inlagda på sjukhuset (7 dygn) under året
- Under året söker de också akut tandvård för tandvärk och för att laga två hål (1 undersökning plus 2 återbesök med reparativ åtgärd).
Av exemplet framgår att en pensionär som har levt hela sitt liv i Sverige kommer att betala 7940 kronor om året för den vård som personen behöver. För en invandrare som uppehåller sig illegalt i Sverige (så kallad papperslös) uppgår kostnaden till 1830 kronor. Den svenska pensionären tvingas således betala 6110 kronor mer.
Detta kan inte vara rättvist, det kommer även att fungera som en magnet och dra hit människor i behov av vård samt hålla dem som fått avvisningsbeslut kvar. Kostnaden för galenskapen beräknas av regeringen till 2,2 miljarder kronor.