Största terrorhotet fortfarande islamistiskt

Av Pettersson

Det största terrorhotet är försvagat men det islamistiskt motiverade hotet är fortfarande det största mot Sverige, anser Anders Danielsson, chef för Säkerhetspolisen.

Likväl är al-Qaida kraftigt försvagat sedan några år tillbaka, enligt Säpo som på måndagen arrangerade ett seminarium inför tioårsdagen av terrorattentaten mot USA den 11 september 2001.

al-Qaida kan nu gå mot en regional delning, enligt Malena Rembe, analytiker på Säpo. – Det gör inte jobbet lättare för oss, sade hon.

− aj fan säger Pettersson som trodde att det var oliktänkande, invandringskritiska, islamofobiska bloggare som hotade vårt land.  

Stockholm TT

Politisk extremism

Av Pettersson från Säpos hemsida.

Säkerhetspolisen förebygger och avslöjar brott mot rikets inre säkerhet. Arbetet handlar främst om att kartlägga de svenska extremistmiljöer som kan utgöra ett hot. Kartläggningen syftar till att få kunskap om miljöernas ideologier, aktörer och tillvägagångssätt. Det händer också att Säkerhetspolisen bedriver förundersökningar.

I Sverige är det främst två politiska aktörer som kan utgöra ett hot – vit makt-miljön och den autonoma miljön. (inget om islamister??? Petterssons anmärkning) I dessa miljöer finns grupper, individer och nätverk som är beredda att använda våld, hot eller tvång för att nå politisk vinning eller hindra enskilda individer från att utöva sina grundlagsfästa fri- och rättigheter.

Aktörer inom den autonoma miljön, förändringar sker ständigt inom den autonoma miljön och personerna inom den är ofta aktiva inom flera olika grupper. Samtidigt genomförs organisationsövergripande kampanjer och tillfälliga aktionsnamn används. Det gör det svårt att säga vilka aktörer som ingår i miljön. Några av de mest aktiva grupperingarna har funnits en längre tid. Det gäller främst Antifascistisk aktion (Afa) och Revolutionära fronten (RF). Osynliga partiet, Global Intifada och Reclaim the Streets/Reclaim the City är ytterligare några namn som ofta använts inom den autonoma miljön de senaste åren.

Nätverk: Eftersom den autonoma miljön anser att alla former av hierarkier utgör en form av förtryck har de traditionellt organiserat sig i nätverk istället för som organisationer. Nätverk skiljer sig från organisationer genom att de inte har en central ledning, även om också de har regler och medlemsavgifter förekommer. De utgörs av mer eller mindre självständiga grupperingar som snarare koordineras än styrs av ett centralt organ.

Antifascistisk aktion (Afa) bildades 1993 som en reaktion på den framväxande högerextremismen. Även om Afa är ett nationellt nätverk varierar aktivitetsgraden liksom våldsanvändningen mellan olika platser i landet. Den övergripande målsättningen är att avskaffa staten och den rådande samhällsordningen genom revolution, och istället skapa ett stats- och klasslöst samhälle. 

Under de senaste åren har Afa:s fokus återgått till att ligga på antifascistisk verksamhet. Till exempel genomför anhängare till Afa en omfattande kartläggning av personer som är aktiva inom vit makt-miljön. De ägnar sig även bland annat åt hot och attacker mot enskilda personer. Militans och symboliska aktioner förespråkas.
 

Revolutionära fronten (RF) fronten består av lokala grupper med mer eller mindre formella ledare och har tydliga regler för medlemskap och förhållningsregler, men saknar en central ledning. RF har sina rötter i Afa och bildades efter EU-toppmötet i Göteborg 2001.

Det övergripande målet är att avskaffa dagens samhällsordning genom revolution och ersätta den med självständiga arbetarkollektiv som styrs av direktdemokrati. På mer omedelbar sikt är målet att försvara arbetarklassen mot olika typer av angrepp. Dessa kan innefatta allt från fysiska attacker från vit makt-miljön till förändringar i arbetsrättslagstiftningen.
 

Kampanjer är tillfälliga projekt där olika individers eller gruppers aktiviteter koordineras utifrån syftet att kraftsamla kring en viss sakfråga eller händelse. De initieras ”uppifrån” (top-down-strategi), i många fall genom att en specifik hemsida skapas där kampanjens målsättning framgår och aktioner både föreslås och inrapporteras. Kampanjerna omfattar ofta lagliga aktioner, men emellanåt även olagliga.

Osynliga partiet: Osynliga partiet initierades inom den autonoma miljön under valrörelsen 2006. Den lanserades i samband med Första maj-firandet med syftet att protestera mot den borgerliga alliansen. En rad aktioner genomfördes mot politiska partiet och myndigheter, och trots att flera aktioner var opinionsbildande och icke våldsamma förknippades Osynliga partiet med de våldsamheter som fick stor uppmärksamhet i media.

Aktionsnamn uppstår mer eller mindre spontant för att sedan användas av olika grupper och individer utan en officiell plattform. Vem som helst som delar den grundläggande ideologin bakom aktionsnamnet kan använda sig av det. Det är uteslutande den autonoma miljön som använder sig av aktionsnamn.    

Global Intifada: Aktionsnamnet Global Intifada har förekommit i Sverige och internationellt under 1990- och 2000-talet. Det har använts i form av både ideologiska texter och riktade aktioner mot vad som uppfattas vara imperialism. Under 2004 och 2005 användes begreppet vid flera våldsamma aktioner mot företag och utländska ambassader. Året efter användes det igen i samband med att konflikten i Mellanöstern eskalerade. Någon kontinuerlig verksamhet bedrivs dock inte i Global Intifadas namn.

Reclaim the Streets/Reclaim the City började i Storbritannien som en miljörörelse mot bilismen. I Sverige är det mer ett aktionsnamn än en organisation. Flera olika aktörer inom den autonoma miljön anordnar med jämna mellanrum Reclaim-aktioner. 

De aktioner som genomförs innebär att ett antal ungdomar samlas till en gatufest. De som arrangerar festen ansöker sällan om tillstånd då de anser att gatorna tillhör alla. Gatufesterna sker på en rad olika teman, med eller utan ordet reclaim i namnet. Långt ifrån alla som deltar på festerna är politiskt motiverade. Flertalet gatufester genomförs utan ordningsstörningar. Vid flera tillfällen har festerna dock urartat i upplopp och skadegörelse.

Allt ovanstående är hämtat på Säpos hemsida. Märkligt nog har Säpo inte angett hur många vänsterextremister som är beredda att ta till våld när de uppgett att det finns c:a 200 islamister och c:a 100 högerextremister i landet som är beredda att ta till våld.

─ Pettersson antar med tanke på antalet organisationer ovan som Säpo bevakar och vad de ställt till med tidigare att vänsterextremisterna är betydligt fler än de andra dårarna.

 Säpo

Extremism

Av Stefan K

Extremgrupper finns i Sverige och dessa är beredda att ta till våld.

Enligt SÄPO finns ett hundratal högerextrema personer i Sverige som är beredda till våld för sin ideologis skull.

Alltså hälften så många som de 200 radikala islamister SÄPO kartlagt.

Hur många vänsterextremisterna är får vi i vanlig ordning inte veta.

Källa. SR

Det gick inte för sig.

Av Stefan K

När Sofia församling anställde en muslimsk imam, skapade det reaktioner av olika slag och från olika håll. Gammelmedia kallade detta för modigt och innovativt, men från vissa kristna håll hördes lama protester.

Dagen

Nå, glädjen varade inte länge för nu har församlingen backat, inte minst efter inrådan från SÄPO som uppmärksammat olika Internethot på arabiska.

Västra Götalands Nättidning

Inom det muslimska Sverige har imamen Othman Al-Tawalbeh ansätts som en avfälling och förrädare.

Politiskt Inkorrekt

Det måste svida rejält hos 7-klöverns representanter, media, vänstersocialisterna och det övriga politiskt korrekta Sverige, när det visar sig att hoten kommer från det muslimska Sverige och inte rasistiska svennar.

200 islamska terrorister i Sverige

Av Pettersson

Säpos kartläggning av islamister i Sverige visar att det finns närmare 200 extremister här, 70 – 80 % av dem anses våldsbenägna medan resten ska vara enstöringar med kontakter utomlands.

− Pettersson undrar om SÄPO känner till 200 st hur många finns det som de inte känner till?

Eftersom de inte kände till självmordsbombaren Taimour Alabdaly som sprängde sig i Stockholm i lördags så kan vi räkna med att det är en hel del.

Klart är att 200 plus dem de inte känner till är betydligt fler än de enstaka galningar som politiker och media brukar hänvisa till.