SD har en central roll i debatten

Sakine Madon skriver i Expressen att SD inte ska ges en central roll i debatten.

”Brister självförtroendet så till den grad att det enda sättet att ”vinna” en debatt är att nämna sverigedemokrater?”

Det är så man ger SD en central roll i debatten, hävdar Madon. Politiker från de olika blocken kan inte debattera politik på sakligt vis, utan att slänga ur sig ord som att ”ni går SD:s ärenden” och andra debattörer kan inte kritisera samhällsfrågor utan att ord som ”nu hyllas du säkert på Avpixlat” kommer på tal.

Personligen har jag tröttnat på sandlådenivån där folkvalda politiker röstar mot sina egna förslag för att inte ge SD ett inflytande och inte minst är jag less på utvecklingen i Sverige där man snart tillåter det mesta för att inte förknippas med SD:s inställning i snart varenda politisk fråga.

Madon skriver avslutningsvis att fixeringen vid SD snart skrämmer bort en hederlig och intellektuell debatt.

Källa: Expressen

De borde skämmas

Är det fler än jag som tröttnat på förortsligisterna och de journalister som tar dem i försvar?

Ja, att döma av reaktioner bland arbetskamrater och vänner är vi många, väldigt många.

Sakine Madon skriver en bra artikel i Expressen med rubriken ”Ni som förstör borde skämmas”.

De som får betala är oskyldiga förortsbor, inte bara genom skattesedeln, utan genom att få se sina bilar brännas upp, sina butiker vandaliseras och skolor göras obrukbara. Den pinsamma organisationen ”Megafonen” får också sin del av kritiken, men allra bäst är slutklämmen i artikeln.

”Sist men inte minst en uppmaning till alla föräldrar: Ta ansvar för era barn. Många av er har fattat beslutet att komma till Sverige och får anpassa er till den nya tillvaron….//…Lyssna mindre på skvaller om döttrar och heder, hederslös är den som bränner lokaler för barn och äldre. Svenska förorter är paradis jämfört med länder som vi har flytt ifrån, här är fullt av möjligheter.”

Källa: Expressen

Allt fler invandrare reagerar över förortsligisternas härjningar och journalisternas bortförklaringar. Här är ett tydligt exempel.

BLF8kYDCMAEabxj.jpg largeTyvärr har vi fått hit allt fler flyktingar från länder med annan kultur och en annan syn på samhället och när de blir överösta med bidrag skapas ett samhälle som skiljer sig långt från det Sverige som Gabriel och många andra européer kom till för 30-40 år sedan.

Debattör: ”Det är ungdomarnas fel”

Vi får läsa det så många gånger. Att upplopp och bråk är samhällets, skolornas, politikernas, polisens och Sverigedemokraternas fel och inte sällan följs motiveringen upp med snyftartiklar från förorten.

Senast under förra veckans upplopp i Göteborg, kunde vi läsa hur vänstermedia lade all skuld på samhället, sociala medier och givetvis kunde vissa inte undslippa sig att nämna SD i sammanhanget.

Sakine Madon, som brukar skriva vad hon tycker, sågar vänstermedias förklaring och för över hela ansvaret på ungdomarna själva. Hon citerar någon som heter Abdullah och var med vid upploppet; ”Vi är här för att vi vill se bråk. Bråk är kul, man får en adrenalinkick av det”.

Madon sågar också det pinsamt låga straffet för de 16-åringar som dömdes för Kortedala-misshandeln med orden att dessa mjäkiga straff inte avhåller ungdomar från att testa gränser.

Källa: Expressen

Välmenande antirasister sviker både offer och förövare

Av Pettersson som tycker ni ska läsa hela Sakine Madons inlägg på Newsmill

Svenska pojkar blir rånade av invandrarpojkar. Det tog inte lång tid innan kulturskribenter såg rasism och främlingsfientlighet i filmen Play. Själv tänker jag ”äntligen” och hoppas på fördjupad diskussion, skriver Sakine Madon, redaktionschef på Newsmill. 

Om någon missaktar – ser ner på – mig med hänvisning till att jag är kurd, turk eller har muslimsk bakgrund tar lagen det på större allvar. Jag är däremot fri att ringakta svenskar hur mycket jag orkar. Jag ses per definition som offer. Enligt praxis och enligt ett JK-uttalande från 2003 framgår det tydligt att lagen inte är till för att behandla invandrare och svenskar lika.

Varför? Det finns inget vettigt svar mer än att välmenande antirasism kan leda väldigt fel. Det är inte konstigt att samhället ses som hycklande och orättvist, bland ungdomar som ingen ”Vi gillar olika-kampanj” i världen biter på. Om det sägs inte mycket på kultursidor där det pågår intensiva diskussioner om Play. Journalister är sällan bra på självkritik. Jag hoppas svenska lärare, fritidsledare och föräldrar är desto bättre på det.

Lite bassning

Av Stefan K

Visst är det en märklig och pinsam situation när politiker, journalister och bloggare med utländsk bakgrund talar om för oss svenskar att vi visst har en egen kultur och egna traditioner vi ska samlas kring.

Samtidigt som våra folkvalda politiker, tidningsredaktörer, journalister, kulturpersonligheter och andra med politiskt påklistrade åsikter, försöker förneka att det överhuvudtaget finns något som kan kallas svenskt, få vi av bloggare, journalister och politiker med utländsk bakgrund höra att vi visst har egna traditioner, en egen kultur och annat som symboliserar Sverige.

Det skulle ta för lång tid att presentera allt och alla, så jag plockar ut några exempel där kända personer med utländsk bakgrund ifrågasätter vårt sätt att förneka allt svenskt. Orden borde bli en väckarklocka för journalister och politiker som eventuellt läser detta och de borde ständigt ställa sig frågan själva: ”Varför tvingas jag förneka allt svenskt, när mina kollegor med utländsk bakgrund hyllar detsamma”?

Nima Dervish

Nima Dervish har vid åtskilliga tillfällen bjudits in till olika debattprogram, där han starkt kritiserat Islam och tagit ställning för det Sverige som en gång tog emot honom och hans familj med öppna armar. Han har också vid tillfällen gjort uttalanden om att vi i Sverige visst har en egen kultur och egna traditioner.

På Newsmill skrev han bl.a. dessa ord förra veckan.

”När ”goda krafter” ska bemöta SD säger de ofta triumferande ”Vad är svenskt? Vad är svensk kultur?”, allt för att sedan fnysa åt svar som röda stugor, svensk folkdräkt, midsommar, köttbullar och kåldolmar. Men frågan är inte lätt att besvara angående andra länder och kulturer heller. Vad är turkiskt? Fez, dönerkebab och halaydans”?

Läs hela krönikan på Newsmill här.

Ni kan även se och höra Nima Dervish under ett seminarium här (del 4)

Nima Dervish blogg

Alice Teodorescu

Alice Teodorescu är ledarskribent på Barometern, jurist och samhällsdebattör. Hon, precis som Nima Dervish har också tagit ställning mot de politiker som nedvärderar Sverige och allt som vi annars förknippar med vårt land. Hon har också figurerat på Newsmill där hon bl.a. skrev en artikel i januari med ord som följer:

”Inför, som efter höstens val var det många som hävdade att Sverigedemokraternas inträde i riksdagen berodde på att samtalet om invandringen tystats ned. Andra menade att integrations- och invandringsfrågorna ständigt debatterats. Jag skulle vilja påstå att vi mest ägnat oss åt att debattera om vi alls debatterat. Det är en strategi som inte längre håller. Därför är det dags att ställa de mest grundläggande frågorna. Vad är integration? En rättighet eller en skyldighet”?

Läs hela krönikan på Newsmill här.

Alice Teodorescus blogg

Sakine Madon

Sakine Madon är ledarskribent på Expressen, statsvetare och redaktionschef på Newsmill. Hon har åtskilliga gånger figurerat i Tv, där hon ifrågasatt Sveriges integrationspolitik och varför svenska journalister och politiker så öppet tar avstånd från våra traditioner och seder.

Bl.a. skrev hon så här i Expressen i april:

”Vi har till och med en myndighet som fått för sig att kalla julfest för ”decemberfest” och julklappar för ”vinterpaket”. Allt för att inte trampa människor från andra kulturer på tårna. Jag kan slå vad om att ingen med utländsk bakgrund kände sig ledsen över ordet julfest”.

Läs hela artikeln i Expressen här.

Sakine Madons blogg

Mauricio Rojas

Mauricio Rojas är en f.d. folkpartist som råkade i onåd när han med egna ord kritiserade integrationspolitiken och tog SD i försvar. Dessa ord ledde till att han så småningom tvingades lämna politiken och Sverige.

Så här skrev han bl.a. i Sydsvenskan 2006: ”Genom att känna till och bejaka det svenska kulturarvet, det enda som kan bli gemensamt för alla dem som nu befolkar Sverige, kan vi övervinna många svenskars rädsla inför det nya”. Några ord ur den artikel på Newsmill som blev för mycket för partikamraterna och etablissemanget löd så här: ”Alliansregeringen har gjort mycket som är bra, men när det gäller det djupa utanförskapet – det som t ex drabbar många invandrade personer som, bortsett från bidragssystemet, i praktiken lever helt utanför det svenska samhället – har regeringen inte agerat tillräckligt”.

Läs Mauricio Rojas artikel i Sydsvenskan här.

Läs Mauricio Rojas artikel på Newsmill här.

Googla gärna på ovanstående namn och ni kommer att finna mängder med artiklar där de hyllar Sverige, svenskhet och där de kritiserar integrationen, burkor och annat som inte hör hemma här. Vetskapen om att dessa fyra personer bara är några av de politiker, journalister och debattörer med utländsk bakgrund som lär oss svenskar vad vi borde vara stolta över och vad vi kan göra bättre, borde genomsyra varje tidningsredaktion, varje politiskt sammanträdesrum och få personerna som sitter där att känna sig röda av skam.