SDU-medlem misshandlad

LULEÅ. En ung man misshandlades på en fest i Luleå på lördagen. Han lyckades fly från platsen och söka vård för sina skador.

Det handlar bland annat om frakturer i ansiktet och tänder. Den slagne, en 17-åring från Luleå, tillhör SD:s ungdomsförbund SDU och partiet gör nu gällande att han blev misshandlad av politiska skäl.Read More »

Det politiska våldet måste stoppas

Av Pettersson som återger Per Gudmundson ledareblogg i gårdagens Svd nedan.

måndagkvällen utsattes kommunfullmäktigeledamoten Frida Grundström i Gnesta för vad som rubriceras som mordbrand eller försök till mordbrand. Branden misstänks vara ett politiskt attentat – Grundström är sverigedemokrat – och är i så fall tyvärr bara ett i en lång rad. Ett axplock av de incidenter som drabbat Sverigedemokraterna på senare tid ger en förskräckande bild av tillståndet för Sveriges förmåga att säkra en öppen och demokratisk samhällsdebatt.

När partiets ungdomsförbund nyligen höll torgmöte i Norrköping misshandlades två unga sverigedemokrater. En av de misshandlade, Mikael Valtersson, är kanslichef för partiets riksdagsgrupp.

Natten den 20 augusti kastade någon in stenar genom fönstren hemma hos Therese Borg, fullmäktigeledamot för SD i Eskilstuna och i landstiget i Sörmland samt aktiv i partiets kvinnoförbund. Borg har efter tidigare trakasserier fått skyddade personuppgifter, men uppenbarligen har detta inte hindrat den gärningsman som i ett hotbrev i samband med förnsterkrossningen utgav sig att komma från Antifascistisk aktion (AFA).

I maj utsattes riksdagsledamoten William Petzäll för stenkastning – en bilruta krossades och Petzäll fick splitter över sig – vid ett skolbesök i Göteborg.

När partiets ungdomsförbund i våras höll torgmöte i Uppsala misshandlades företrädare (av våldsverkare från extremvänstern, att döma av åtalen).

Ovanstående är bara ett axplock, som sagt. Under åren har det sett ut så här. Det är naturligtvis inte enbart Sverigedemokraterna som utsätts för våld, och inte heller har allt som har sett ut som trakasserier varit det, men SD har varit extremt drabbat. Men politiskt våld slår inte bara mot den enskilde, utan mot hela samhället – knivöverfallet som 2010 fick den kristna syrianen Issa Issa, sverigedemokratisk kandidat till fullmäktige i Göteborg, att lämna politiken är bara en antydan om vilket pris demokratin betalar varje gång ett politiskt våldsdåd tillåts ske.

När det gäller politiskt våld har staten alltför hög acceptans. Exempelvis beskrev göteborgspolisen incidenten vid Petzälls skolbesök som att ”det gick lugnt till”. Och i Norrköping (där riksdagsgruppens kanslichef blev ”jagad av flera personer som fällde honom till marken där han fick motta slag” och som ”när han låg på marken blev han bland annat slagen en gång i huvudet med en flagga”) verkar polisen vara nöjd med insatsen:

Nöjd polis

Trots de bråk som uppstod efter SDU:s torgmöte är ändå polisen nöjd med sina insatser och antalet fördelade resurser.

– Vi hade förberett oss genom olika scenarion och haft en dialog med de som talade, säger Gunilla Broman.”

Det är inte acceptabelt att ordningsmakten har den synen. Tyvärr är det inte enbart enskilda poliser som uttrycker sig på ett sätt som tycks antyda acceptans för ett visst mått av våld. Eftersom Sverigedemokraterna är ett kontroversiellt parti, vars politik retar många, tycks toleransen för våld mot SD-företrädare vara högre än för andra.

Statsminister Fredrik Reinfeldt, som naturligtvis tar avstånd från alla former av politiskt våld, kommenterade dock attackerna mot SD så här under den senaste valrörelsen:

”— Jag vill gärna påpeka att de som lever på att driva upp ett vi och dom-tänkande och ett i grunden hatfullt sätt att se på relationer mellan människor inte ska bli förvånade om sådant händer.”

Att en regeringschef uttrycker sig så om organiserat våld mot den politiska oppositionen brukar vi normalt bara höra från länder som saknar demokratiska traditioner. Och visst ska man inte övertolka vad Reinfeldt sade. Men om det synsättet råder i de högsta politiska kretsarna är det inte konstigt att tjänstemännen i ordningsmakten känner sig nöjda med polisinsatser som släpper igenom attentat på politiker. Våldet sanktioneras ju, kan man få intryck av, från högsta ort.

Så får det inte vara. Det politiska våldet är oursäktligt. Att måltavlan är en politisk fiende eller har ett illa omtyckt politiskt budskap kan aldrig legitimera våld. Mötesfriheten, föreningsfriheten, ja alla demokratiska fundamenta som står under attack i samband med ovan nämnda dåd, måste försvaras ovillkorligt.

Det politiska våldet måste stoppas.

− Pettersson kan inte annat än hålla med Per Gudmundsson ovan att det politiska våldet måste stoppas, men då måste myndigheterna fokusera på våldsverkarna och det är inte Sverigedemokrater eller oliktänkande bloggare utan folk på vänstersidan och där har journalister,myndigheter och organisationer som EXP0 ett stort ansvar.

En talande tystnad

Av Stefan K

P.g.a. av det politiska våld som sprider ut sina smutsiga tentakler skickade nyligen Sverigedemokraternas ungdomsförbund ut ett upprop till de övriga ungdomsförbunden med tre frågor. Svaren publicerades idag och gav bevis på en talande tystnad.

De tre frågor som ställdes i uppropet var följande:

  • Tar ditt parti avstånd från det politiskt betingande våldet mot SDU?
  • Erkänner ditt förbund det vänsterextrema våldet som ett allvarligt samhällsproblem?
  • Stödjer ditt förbund SDU:s demonstration mot det vänsterextrema våldet i Uppsala den 5:e juni?

Presentationen av svaren och själva uppropet finns att läsa här.

Ingen hade väl förväntat sig att Ida Gabrielsson (Ung Vänster), Jytte Guteland (SSU), Björn Lindgren och Rebecka Carlsson (Grön Ungdom) skulle möta uppropet med annat än tystnad, då de själva deltagit i olika manifestationer mot SD, varav flera slutat med våld. Heder då till Adam Cwejman (LUF), Magnus Andersson (CUF) och Charlie Weimers (KDU) som alla svarade, om en med märkliga innehåll.

Vänta nu, saknas det inget parti? Jo, Moderaterna och deras nya ungdomsordförande Erik Bengtzboe. Bengtzboe mötte, precis som sina röda kollegor, SDU:s upprop med tystnad och denna tystnad är talande. Fader Fredriks partipiska viner över många ynkryggar idag, ända upp från riksdagsgruppen ner till MUF:s representanter.

Vem är då denna Erik Bengtzboe som representerar ungdomsförbundet bakom vår statsministers parti, tillika det parti som jag förut gav min röst? En röst som jag svurit på att aldrig hamna där igen.

Erik Bengtzboe, född 1987 i Nyköping. Erik Bengtzboe har tidigare varit riksordförande för Moderat Skolungdom, förbundsstyrelseledamot för MUF, distriktsordförande i MUF Södermanland och föreningsordförande för MUF Nyköping. Sedan oktober 2010 är han ersättande riksdagsledamot för Moderaterna i Södermanlands län där han ersätter nuvarande talman Per Westerberg. I november 2010 blev så Bengtzboe ordförande för MUF.

Bengtzboe som lyder sin chef och inte tar avstånd från det politiska våldet.

Olika Bengtzboe-länkar:

Facebook Twitter Bengtzboe i riksdagen Erik i MUF MUF Nyköping

Ordföranden i MUF Nyköping, Charles Westerberg, nås på denna adress i fall du har frågor angående Bengtzboes tysta avståndstagande.

Kul? i sammanhanget är att Moderaterna i Nyköping drabbats av det politiska våldet, men det tycker väl Bengtzboe inte är så farligt? SN 14/8 2010

Expos politiska agenda

Av Stefan K

Stiftelsen Expo skriver om rasism, främlingsfientlighet och antisemitism. Detta kan man läsa på deras hemsida.

Nu är detta inte hela sanningen då den rasism, den främlingsfientlighet och den antisemitism man behandlar är den som vi etniska svenskar sägs stå för och då inte minst de personer, organisationer och partier som riktar kritik mot invandringspolitiken och alla de som okritiskt stödjer den. Enligt Expo är givetvis all kritik mot invandringspolitiken främlingsfientlig och rasistisk.

Jag tror att vi alla känner till att rasismen finns inom samtliga etniska grupper i Sverige, hur främlingsfientligheten frodas och vänds mot andra etniciteter och inte minst hur den judiska befolkningen trakasseras och hotas av muslimska grupper. Har ni någonsin hört eller sett att Expo tagit avstånd ifrån eller behandlat detta. Nej, givetvis inte.

Expo har en partipolitisk agenda med starka band till kommunismen och vänstersocialismen. Detta visar sig väldigt tydligt i denna artikel som skrivits av medarbetaren Johannes Jacobsson. De fick smaka sin egen medicin. Bakgrunden är att polisen undvek att ingripa vid en manifestation som Vänsterpartiet höll mot utförsäljningen av hyresrätter och där de möttes av motdemonstranter som Expo kallar organiserade nazister. Folkpartisten Alexandra Birk skrev ett inlägg med orden:

”I vanliga fall är det ju vänstern som står för olagliga våldsamma motdemonstrationer – det är inte mer än rätt åt dem att få smaka på sin egen medicin!”

Detta triggade igång Expo och inte minst nämnde Johannes Jacobsson som kontaktade Birk med frågan om hon tycker det är rätt att störta demokratin genom att ge sig på Vänsterpartister och aktivister från Ung Vänster? Vet inte stollen om vilka det är som står för den samhällsomstörtande verksamheten?

Efter denna artikel vet vi att Expo spelar på partipolitik och att våldsvänsterns aktioner mot SD och alla de kallar främlingsfientliga, är godkända och accepterade av stiftelsen. Inte någon gång eller i något sammanhang har jag hört hur Expo tagit avstånd från det politiska våld som vänstergrupperna står för. Aldrig har jag hört någon medkänsla när Sverigedemokrater vaknar mitt i natten av ett krossat sovrumsfönster eller när deras barn får hotfulla sms. Jag har heller aldrig hört Expo ta avstånd från ord som ”svennehora” och ”viting” eller sett deras avståndstagande från de muslimer och vänsterextremister som jagar Malmös judiska befolkning ur stan.

Att flera fackförbund står bakom Expo gör mig inte förvånad då de ofta står till vänster om medelsossen och räds över att moderpartiet tappar röster till just SD. Inte förvånar det mig heller att kultureliten, som inte sällan har starka vänstersympatier, ger Expo sitt stöd. Det som däremot förvånar när man läser Expos partipolitiska agenda, är att politiker som Birgitta Ohlsson (Fp), Cecilia Malmström (Fp) och andra starka Allianspolitiker, samt ungdomsförbund som MUF och LUF använder Expo som murbräcka när de själva får allt svårare att försvara sin misslyckade invandringspolitik. Det vore intressant att höra Jan Björklunds reaktioner över att hans partikollega Birk fått smisk av Expos Johannes Jacobsson.

På Expos hemsida kan man läsa att stiftelsen är partipolitiskt obunden, vilket givetvis är rent skitsnack. Inte någonstans på deras hemsida står heller att finna hur de tar avstånd från de vänsterextremas våld eller de radikala muslimernas odemokratiska agenda. Jag skulle älska att höra Daniel Poohl, Johannes Jacobsson eller varför inte Robert Aschberg försvara muslimernas kvinnofientliga agenda eller alla de filmer och dokumentärer där höga muslimska representanter förklarar sin överhöghet och hur alla kristna, homosexuella och icke troende ska dödas när Islam tagit över västvärlden. Att höra dem diskutera politik om välfärdens nedmontering, skatterna, den höga arbetslösheten, utanförskapsområden och annat som följt med i massinvandringen kölvatten är säkert som att diskutera färgprover med en blind. Läs fakta om stiftelsen Expo och deras redaktion om vi vill dem något.

AFA, en grupp vars våld Expo ej tar avstånd ifrån.