Av Stefan K
SN:s ledarskribent Olof Jonmyren publicerade en ledare i dagens SN som inte tillför debatten några intressanta och nya rön. I sedvanlig PK-anda nedvärderar sig denna journalist genom att tillgripa lögner för att på så sätt väcka opinion mot Sd och förmå läsarna att ta avstånd från detta parti ”med rötter i rasismen”.
Naturligtvis förlorade Jimmie Åkesson samtliga dueller i gårdagens partiledardebatt i riksdagen, allt enligt Jonmyren. Det ställningstagandet bygger nog enbart på egna intressen, för nog hördes sedvanliga floskler från motdebattörerna, som att Sverige år efter år måste bedriva Europas mest extrema invandringspolitik för att överleva framtiden, att alla invandrare/flyktingar så småningom försörjer sig själva genom arbete, att vi alla är invandrare och att Sverige inte vore Sverige utan alla invandrare som byggt upp landet.
Jan Björklunds kommentar om att ”Alla invandrare får ett jobb så småningom” stämmer knappast överens med verkligheten. Vilka jobb är det Björklund menar? Vad säger de invandrare som bott i Sverige 10-20 år men aldrig haft ett jobb? Vad säger Rzgar, som i Rapport berättade att han kom till Sverige 1992 som utbildad byggnadsingenjör, men aldrig haft ett jobb i här? Vad sägs om den somaliska damen i våningen under som inte jobbat en dag sedan vi flyttade in i vår lägenhet för åtta år sedan? Klart hon vill jobba och inte leva på skattefinansierade bidrag!? ”Så småningom” är ett ganska vitt begrepp, men kom igen Björklund!
Olof Jonmyren använder en i pk-media vanlig lögn, om att Sd vill stänga dörren för alla som vill komma hit. T.o.m. i den debatt som Jonmyren refererar till, står Jimmie Åkesson och säger att så inte är fallet, men det örat lyssnar inte Jonmyren på och om det beror på den utstuderade agendan att svartmåla Sd eller andra orsaker får han säkert anledningar att besvara i sinom tid. Däremot stämmer det att Sd inte vill låta dörren stå öppen så att alla som vill kan kliva över tröskeln, utan man vill låta den stå lite på glänt så att ett lagom stort sällskap kan passera i lugn och harmonisk takt. Är det fel SN?
Se på flyktingpolitiken så som du ser på en privat fest. Jämförelsen kan verka långväga, men har ändå samma innebörd. Om du bjuder upp till fest så kan du näppeligen bjuda in alla släktingar, vänner och bekanta. Brist på utrymme och en alldeles för hög nota lägger hinder i vägen. Hur generös du än är och vill vara så finns det en gräns. Ingen gäst skulle ha trevligt på festen, förmodligen skulle det bli stökigt och efterräkningen skulle bli alldeles för hög.