”Om vi vinner valet kommer vi föra en balanserad politik så att vi långsamt återgår till en bana som är förenlig med överskottsmålet. Men vi ska göra det på ett sätt som inte hämmar den ekonomiska tillväxten”. Så sade Magdalena Andersson (S) i valrörelsen som en direkt kritik till Anders Borgs ekonomiska politik.
Idag låter det annorlunda och regeringen vill nu överge överskottsmålet och istället införa en balans i budgeten, för att i framtiden kunna investera i infrastruktur, bostäder och utbildning.
Fackförbunden står bakom regeringen, likaså Vänsterpartiet. Ordföranden i det Finanspolitiska rådet, John Hassler, ser ingen dramatik i förslaget, såvida detta inte är steg på ett sluttande plan. Statsvetaren Jenny Madestam tror dock att detta kan utnyttjas av Alliansen i form av en svekdebatt och får här medhåll av professorn i statsvetenskap, Tommy Möller.
Tomma lador, omdisponering av biståndspengarna, en havererad välfärd, myndigheter som möts av negativa besked och nu överger man överskottsmålet som tillkom 1997 som ett led i 90-talets finanskris.
Är det verkligen säkert att man inte klarar målet, att man inte kan fylla på den tomma ladan, att man inte kan använda biståndspengarna till de verkligt behövande, att man inte klarar välfärden utan skattehöjningar och att man kan ge behövande myndigheter sina pengar så de kan klara verksamheten på ett trovärdigt sätt? Är det verkligen så Magdalena? Tänk efter en stund…
