Vi har tidigare på Petterssons beskrivit hur regeringen infört instegsjobb för nyanlända från ett icke EU/EES-land och ni har säkert tagit del av olika exempel på detta i media.
Instegsjobb innebär kort att den arbetsgivare som anställer en nyanländ från ett icke EU-land, EES-land samt Schweiz, får 80% av lönen betald av staten (oss skattebetalare). De tre EES-länderna är Norge, Lichtenstein och Island. Schweiz har ett eget avtal med EU. Källa: Arbetsförmedlingen
Nu har det genom initierade källor framkommit att bussbolaget Nobina ska anställa 15 busschaufförer i sin verksamhet i Nyköping. Samtliga är somalier.
Det finns inga fel i att somalier börjar jobba. De ska arbeta och bidra till en egen försörjning och inte tro att svenska skattebetalare ska ställa upp i all framtid. Det som många reagerar på är den osunda konkurrenssituation som uppstår när skattebetalarna går in och betalar 80% av lönen om arbetsgivaren anställer en nyanländ. Hur ska en arbetslös 40-årig svensk ha en chans under dessa förhållanden och hur ska svenska ungdomar ha en chans att få ett arbete under dessa förutsättningar?
Vi hade en lång diskussion om detta på jobbet igår. Två av mina arbetskamrater har barn som inte kommit in på arbetsmarknaden, varav en med utländsk bakgrund. Den ena grabben är 19 och har sökt jobb i snart ett år, den andre är 24 och har aldrig haft ett jobb att gå till. Bägge arbetskamraterna var ovetandes om detta instegsjobb som de själva är med och finansierar och här ligger ett problem. Vanligt folk kan allt om dokusåpor som visas på TV och hur fotbollsmatcherna i VM 2006 slutade, men kan ingenting om politik och hur politiken påverkar deras vardag.
En naturlig reaktion bland de 21 vid fikabordet var; ”Vad i helvete är det här”! Inte minst var reaktionen stark hos de två föräldrar vars barn inte får en chans på arbetsmarknaden. Gamla människor och svenska ungdomar är de stora förlorarna när regeringen Reinfeldt försöker dölja sitt gigantiska misslyckande med sin migrationspolitik. I Sveriges Radio kunde vi går höra hur 77 000 ungdomar riskerar att aldrig få något jobb, 77 000.
Som förälder måste det kännas oerhört bittert att betala skatt som sedan används till att arbetsgivare ska anställa nyanlända, samtidigt som de egna barnen tvingas stå utanför och titta på.
Jag har ett bekant par i 30-årsåldern som valt att inte skaffa barn och jag kan inte låta bli att citera dem: ”Vi vill helt enkelt inte sätta barn till denna värld”.