Brevet, flygbladet, insändaren och en skrämd didaktiker

Man kommer hem och ställs inför ett av livets mysterium, jag har9X skrämmer fått ett brev. Snälla du anonyme, insåg du att jag skulle skriva om det…eller var det i annat syfte och i så fall vilket?

Det lilla brevet som låg i vår brevlåda var inte frankerat och inte heller adresserat åt vem i familjen det var ämnat för. Ett helt anonymt kuvert med ett tidningsurklipp innehållande en hatisk krönika med rubrik: ”SD:s sätt att motivera sitt flygblad skrämmer mig.”Read More »

Skolan ska vara en frizon från normativ mångkulturalism

Av Pettersson som kopierat lite från dagens Newsmill 

Professor i nationalekonomi: Om vi ska värna om det moderna demokratiska samhällets landvinningar kan samhället inte omhulda en normativ mångkulturalism. 

Utbildningsförvaltningen i Jönköping har ingått en överenskommelse med muslimska församlingar som innebär att ”muslimska” barn inte ska behöva delta i simundervisning eller resor som innebär övernattning utanför hemmet. Detta är djupt beklämmande – och helt i strid med svensk skollag.

Självklart är det helt oacceptabelt att vissa föräldrars särintressen ställs ovanför svensk lag och barns grundlagsskyddade rättigheter. ”Muslimska” flickor ska inte behöva drunkna för att deras föräldrar uppfattar badhus som en farlig plats. Svensk skola ska vara en frizon från allehanda försök att förvandla den till lekstuga för normativa mångkulturalister. Att inte slå vakt om skolan som en frizon är att svika alla de som kanske mer än alla andra verkligen behöver att samhället ställer upp och försvarar deras rättigheter som medborgare – oberoende av kön, etnicitet eller föräldrars religiösa uppfattningar.

I Sverige har vi länge okritiskt omhuldat en ospecificerad och odefinierad mångkulturalism. Om vi med mångkulturalism menar att det i vårt samhälle finns flera olika kulturer ställer detta inte till med problem. Då är vi alla mångkulturalister. Men om vi med mångkulturalism menar att det med kulturell tillhörighet och identitet också kommer specifika moraliska, etiska och politiska rättigheter och skyldigheter, talar vi om något helt annat. Då talar vi om normativ multikulturalism. Och att acceptera normativ mångkulturalism, innebär också att tolerera oacceptabel intolerans, eftersom den normativa mångkulturalismen innebär att specifika kulturella gruppers rättigheter kan komma att ges högre dignitet än samhällsmedborgarens allmänmänskliga rättigheter – och därigenom indirekt bli till försvar för dessa gruppers (eventuella) intolerans. I ett normativt mångkulturalistiskt samhälle kan institutioner och regelverk användas för att inskränka människors frihet utifrån oacceptabla och intoleranta kulturella värderingar.

Mot dem som i vårt samhälle vill tvinga andra att leva efter deras egna religiösa, kulturella eller ideologiska trosföreställningar och tabun, ska samhället vara intolerant. Mot dem som vill tvinga samhället att anpassa lagar och regler till den egna religionens, kulturens eller gruppens tolkningar, ska samhället vara intolerant.

-Pettersson säger läs gärna hela artikeln av Lars Pålsson Syll som är professor vid Malmö Högskola på Newsmill.

Malmö högskola gör förresten allt för Malmö Högskola anstränger sig för att få muslimska studenter att känna sig hemma. De har ordnat både bönerum och muslimanpassade toaletter så de rättrogna ska undvika kontakter med otrogna. Läs HÄR.

Är kärleken färgblind?

Av Pettersson

Kärleken är blind, säger ordspråket. Men ny forskning vid Malmö högskola visar att det inte stämmer. Avhandlingen ”Love Ain’t Got No Color?”, på svenska ”Är kärleken färgblind?”, visar att ursprunget spelade stor roll när mer än 600 malmöbor fick svara på frågor om vem man kunde tänka sig att dejta, gifta sig eller skaffa barn med.

-Vi kan inte bara tala om ”kultur” och ”etnicitet”, vi måste också börja diskutera betydelsen av utseende, hudfärg, säger forskaren Sayaka Osanami Törngren.

-Pettersson vill inte lägga sig i en sådan sak som kärleken men konstaterar  forskaren Sayaka Osanami Törngren påstår att vi svenskar är mer positivt inställda till förhållanden med latinamerikaner, öst och centraleuropeer jämfört med syd och östasiater, mellanösternbor och afrikaner.

 Sveriges Radio