I Sverige bemöter regeringen påståenden om att invandrare ljuger om sin bakgrund och ålder med att kalla det myter och problem som förnekas att de över huvud taget finns är svårt att göra något åt.
I Norge har man i stället för att förneka problemet forskat i hur mycket som är sant eller inte och reste till irakiska Kurdistan och intervjuade hemvändande irakiska kurder som fått avslag och återkommit hem.
– Hemvändande kurder som vi träffade i de kurdiska områdena i Irak var öppna med att de hittat på sina asylhistorier. Många berättar att de allra flesta gör detsamma. Orsaken är brist på tillit till europeiska myndigheter, säger Kjersti Thorbjørnsrud vid universitetet i Oslo som leder projektet.
Det uppstår många rykten och föreställningar om hur det är bäst att resa och vad som lönar sig att berätta när man söker asyl. En advokat kan ha hört att resursstarka människor med utbildning inte får uppehålltillstånd, och att det lönar sig att uppge att man är herde. Därmed hittar advokaten på en historia, säger hon.
Norsk organisasjon for asylsøkere, NOAS, känner till problematiken och rådgivare Jon Ole Martinsen har hört att historier som tidigare varit grund för asyl senare har sålts vidare.
-Pettersson tvivlar inte en sekund på att norrmännen har rätt. Frågan är varför regeringen förnekar problemet. Även om man vill ha massinvandringen som 7-partiet förordar vore det väl bättre att ta emot 100 000 ärliga människor och skicka hem lögnarna än att förneka att de finns…
