Av Gotlands Allehanda Marika Formgren.

Den svenska kulturdebatten har vänt upplysningen ryggen. I stället har kulturrelativism och idén att ”allt är strukturer” lett till partitagande för våldsbejakande ideologier och totalitära politiska läror. Det skriver Johan Lundberg i boken ”Ljusets fiender” (Timbro).

I skoldebatten ställs kritiskt tänkande ofta mot faktakunskaper, som om elever kan tänka kritiskt utan kunskaper. Vilken roll spelar bilden av ”kritiskt tänkande” för de problem du beskriver?

 – Med de teorier som har blivit populära inom akademien – postkolonialism, feminism, intersektionalitet – tillägnar man sig snabbt ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt har den traditionella kunskapsbasen inom de akademiska ämnena monterats ned. Nu känner man att man har lärt sig något efter ett halvårs universitetsstudier i stället för tre år. 20 poäng genusvetenskap, sedan kan man uttala sig om nästan vad som helst i samhället!

– Motsatsen är ett kritiskt tänkande som bottnar i att man självständigt försöker förhålla sig till saker och ting. Så behandlades fatwan mot Rushdie på kultursidorna. När Vilks debatterades hade det självständiga försvunnit.Read More »