Av Stefan K

Hans Caldaras heter en sångare, debattör och författare med romskt ursprung. Hans lösning på den höga ungdomsarbetslösheten är att kvotera in ungdomar med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden.

Caldaras har förutom sitt artisteri och författarskap också gjort sig känd för sin kamp mot främlingsfientlighet och rasism. Därför är det föga förvånande att han använder ord som etnicitet, hudfärg och namn när han beskriver arbetsgivarnas motstånd att anställa ungdomar med invandrarbakgrund. Enligt Caldaras är det inte kompetens och utbildning arbetsgivarna i första hand tittar på när de anställer, utan de faktorer jag nyss nämnde.

Caldaras debattartikel på SVT Debatt luktar lite dubbelmoral. Inte för att han vill kvotera in ungdomar med invandrarbakgrund, utan för den beskrivning av arbetslösheten bland utrikesfödda han kryddar artikeln med. Ena stunden skriver han att hopplösheten breder ut sig bland de utrikesfödda ungdomar som han påstår ratas på arbetsmarknaden p.g.a. sin bakgrund och påtalar de effekter detta leder till. Dessa ungdomars enda alternativ för sin överlevnad, påstår Caldaras vara ett bidragsberoende, kriminalitet och svartjobb utan sociala skyddsnät. I nästa stund skriver han att den ökande arbetslösheten också driver fram ungdomar som inte ens fullföljer grundskolan och ännu mer sällan väljer att utbilda sig på gymnasiet.

Varför arbetsgivare på en arbetsmarknad som kräver allt fler och allt högre utbildningar, skulle anställa personer som saknar gymnasiekompetens och t.o.m. fullgjord grundskola, står självklart inte att finna i Caldaras text. Man ska också ha i åtanke att en kvotering in på den svenska arbetsmarknaden ger de lediga jobben till någon annan, den löser inte arbetslösheten.

En annan lite märklig syn på den höga arbetslösheten hos utrikesfödda ungdomar är att religionen, sedvänjor och traditioner i många invandrarhem är av högsta prioritet och att det som kallas ”svenskt” kan ses som ett hot inom familjen, bland släkt och vänner. Om detta är ett svar på ungdomsarbetslösheten i vissa invandrargrupper, så är väl det också ett bevis på att mångkultur inte fungerar och den prioritet som råder i dessa familjer kan väl knappast vara arbetsgivarnas och den svenska regeringens fel?

Caldaras fortsätter med märkliga förklaringar och övergår snart till sin egen kultur, den romska.

”De flesta ungdomar med romskt påbrå kan inte leva upp till det regelverk som är satt utefter majoritetsbefolkningens nivå av utbildning och kompetens. Vid gymnasium och högskoleintagningar faller de lätt bort eftersom de med brister i skoltradition och utbildning inte kan konkurera om platser till respektive skolor.”

Så skriver han i artikeln och pekar därmed på ett problem det är förbjudet att tala om. Den romska gruppens utbildningsnivå ligger inte i paritet med det moderna västerländska samhället och romska barn hålls hemma av sina föräldrar som anser sig stå över den svenska skolan genom att utbilda sina barn efter egna traditioner och sedvänjor.

2010 gjorde Rapport ett inslag om den höga frånvaron i grundskolan bland romska barn. På en fråga till Gunno Gunnmo (dåvarande vice ordförande i Delegationen för romska frågor) om romska barns frånvaro i skolan behandlas annorlunda än andra, svarade han ”Det raka svaret på den frågan är ja”. En utredning från 2008 visade att mellan 550 och 670 av de romska barnen i Malmö inte går i skolan, länk.

En annan person med romska rötter, Bagir Kweik (ordförande i föreningen Romer för kulturell utveckling) sade i en intervju med tidningen Vårt Göteborg år 2011 att ”Vi har väldiga svårigheter att få våra barn till skolan, och de som är i skolan att sköta sig. Jag vet ju varför, det är ingen hemlighet för mig att det är som det är. Föräldrarna är jätteoroliga för vad barnen får lära sig och att de blir försvenskade”, länk.

Då är ju frågan om romer och andra minoriteter ska kvoteras in på en arbetsmarknad som kräver allt högre utbildning, när svaret på varför många inte får ett jobb ligger hos dessa grupper själva? Varför ska en välutbildad svensk kille eller tjej tvingas stå tillbaks till förmån för en romsk kamrat som hoppade av grundskolan för att hans eller hennes föräldrar inte vill att deras barn ska bli försvenskade? Vad tjänar en arbetsgivare på detta och är det verkligen etnicitet och inte kompetens som prioriteras hos de som söker ett arbete? Kvotering eller ej. Det största problemet är att jobben inte finns och att allt fler konkurrerar om allt färre lediga jobb.

Källa: SVT Debatt

Ska tilläggas att Hans Caldaras också ingick i det Romska rådet som regeringen tillsatte 2002 och där Mona Sahlin valdes till ordförande. Han var också ansvarig för Romskt kulturcentrum i Stockholm så sent som förra året, det romska kulturcenter som tidigare i år förlorade sina bidrag p.g.a. hyresskulder och andra ekonomiska oegentligheter.