Det är kris i svensk integrationspolitik

För de läsare av Petterssons blogg som händelsevis missat detta, så kan Lusharpan meddela att det är kris i den svenska integrationspolitiken. Det som vi blivit kallade ”pissrännor” mm för av diverse chefredaktörer, den  insikten börjar nu sippra fram hos en hel del av landets tyngre proffstyckare.

Senast i raden att kräva förändringar är Christina Rogestam, Generaldirektör för tidigare Invandrarverket 1988 – 1993.

Christina Rogestam anser att Regeringen och Alliansen ska lägga ytterligare ett arbetsområde till sina decemberöverenskommelser nämligen Migrations- och integrationspolitiken. Hon vill att det ska bildas en Kriskommission för att hantera den misslyckade politiken. (notera ordet ”misslyckad”).

Bland alla åtgärder som Christina Rogestam föreslår så har hon dessvärre missat den viktigaste nämligen att alla, inklusive Migrationsverket, ska följa det regelverk som redan finns. Ett bra exempel på detta är Dublinförordningen.

Lusharpan väntar nu bara på att Christina Rogestam blir kallad rasist, facist, nazist, kommunist islamofob eller något annat kränkande som vi fått höra under alla år, vi som har haft den dåliga smaken att ha kritiska synpunkter på svensk invandringspolitik.

Ett alternativ som Lusharpan kan tänka sig är en gemensam officiell ursäkt från samtliga invandringsfundamentalister med Fredrik Reinfeldt och Miljöpartiet i spetsen.

Sedan väntar vi också på alla kritiska frågor från vår undersökande journalistkår om vart vinsterna och fördelarna med svensk invandringspolitik tog vägen. Men förr lär det väl bli sju torsdagar i en vecka innan sådana frågor dyker upp.

Och för övrigt anser jag att svensk invandringspolitik i grunden behöver förändras och antalet arbetskrafts- och anhöriginvandrare kraftigt reduceras.