Integrationspris

Av Stefan K

De är lustiga politikerna. Först driver de en politik som leder fram till en misslyckad integration, sedan erkänner de misslyckandet, för att därefter fortsätta den politik som leder till segregation och i slutändan arrangerar de tävlingar för att allmänheten ska hjälpa till att lösa de problem som politikernas huvudlösa politik skapat.

2008 instiftade Nyköpings kommun ett integrationspris som är tänkt att locka skolklasser, föreningar och företag till att jobba för en ökad mångfald och en bättre integration för de nyanlända.

Om den verkliga tanken bakom är att öka mångfalden, förbättra integrationen eller att helt enkelt lägga locket på debatten, vet bara de själva. Vilken skolklass, vilken förening och vilket småföretag  tackar nej till 10 000 kronor? Vilken skolklass, förening eller företag är nu villiga diskutera de problem som en överdimensionerad invandringspolitik medför och därmed gå miste om priset?

Personligen hoppas jag att samtliga fastighetsägare i Nyköpings kommun ställer upp i tävlingen och ser till att dra sitt strå till stacken. De gör detta bäst genom att helt enkelt integrera de nyanlända i bostadsområden som idag saknar ett ansvarstagande. Kommuninvånarna i dessa områden, där majoriteten av politikerna själva valt att bo, skulle säkert må bra av ett ökat antal familjer från Somalia, Afghanistan och varför inte ett antal zigenarfamiljer som förgyller grannskapet?

Av de som undertecknat bifogad länk, bor endast två i det mångkulturella och segregerade Brandkärr. Övriga bor i centrala Nyköping, på landsbygden och i nyproducerade områden i utkanten av stan.

Källa: SN

Kommunen vill inrätta ett hederspris

Av Stefan K

I strävan efter att tysta all form av kritik mot den förda invandringspolitiken vill Nyköpings kommun inrätta ett hederspris.

Redan förra året togs beslutet att skolklasser i Nyköping som aktivt bidrar till mångfald och integration ska kunna erhålla ett pris på 10 000 kronor. Nu tar man nästa steg och diskuterar samma pris för företag. organisationer och föreningar som aktivt kämpar mot den misslyckade integrationen. Därmed vill kommunen på ett lite fult sätt döda all form av kritik och alla konstruktiva debatter i ämnet. Det finns självklart ingen skolklass, förening eller organisation som tackar nej till 10 000, så därför kommer nu locket att läggas på. Nu återstår frågan om hur detta kommer se ut, men uppenbart finns det skattepengar att hämta i kommunen, tvärtemot vad man kan tro när man nästan dagligen läser om besparingar och nedskärningar.

Källa: SR

Smålandspolitiker på studiebesök i Malmö

Av Stefan K

Förra veckan använde Vaggeryds politiker skattepengar för att göra ett studiebesök i Malmö.

Resan gick först till den somaliska föreningen som bjöd på somalisk mat och berättade om föreningens verksamhet, om somalisk kultur och om Somalia då & nu.

Därefter fortsatte färden mot Islamic Center, där politikerna fick en insyn i hur verksamheten bedrivs, varför den bedrivs och hur moskén bygger broar mellan den muslimska och svenska kulturen.

Oppositionsrådet i Vaggeryd, moderaten Ing-Marie H Paulsson, säger att resan var intressant, lärorik och att man fick en bra inblick i somaliernas villkor i Sverige, vilket tydligen var målet med resan.

Om politikerna nu ändå använder skattebetalarnas pengar, så kan de ju också använda dem till nästa studiebesök i Malmö, den där de tar del av nattlivet i Rosengård och Seved.

Källa: Skillingaryds tidning

Tillåt burka

Av Stefan K

I Gislaved är det numera beslutat att burka och niqab ska tillåtas på kommunala inrättningar.

Sverigedemokraten Jörgen Hansen lämnade in en motion till Gislaveds kommun om att förbjuda heltäckande kläder på kommunala inrättningar så som exempelvis skola och vårdhem. Kommunstyrelsen beslutade att avslå motionen.

Vet ej om Gislaveds kommunstyrelse känner sig mognare som politiker än franska, belgiska och italienska regeringar som beslutat att förbjuda plaggen på allmänna platser eller om motionen avslogs för att det var en Sverigedemokrat som lämnade in den?

Källa: SR

Sveriges bästa och sämsta kommun

Av Pettersson

Tidningen Fokus presenterar sin årliga undersökning om vilka kommuner det är bäst och sämst att bo i.

  • Undersökningen bygger på totalt 42 olika variabler, till exempel ohälsotal och anmälda brott.
  • Kategorin ”att jobba” bygger bland annat på uppgifter om arbetslöshet och företagsklimat.
  • I kategorin ”att ha familj” ingår bland annat skilsmässostatistik och uppgifter om personaltäthet i förskolan.
  • Kategorin ”att vara gammal” tar bland annat hänsyn till livslängd och tillgänglighet i äldrevården.
  • I kategorin ”att vara ung” ingår uppgifter om mobbning, ungdomsarbetslöshet och

Bästa kommunen är skånska Lomma och Pettersson som bor i en av Sveriges totalt 290 kommuner, vill bara tala om att Ljusnarsberg i varje fall är sämre än Oxelösund. Den kommunen som kom på plats 289 bildades 1950 och har sedan dess haft socialdemokratiskt styre med en skattekraft över riksgenomsnittet och ingen dyr landsbygd.

DI