År 1453 intog de muslimska ottomanerna Konstantinopel, nuvarande Istanbul efter att det varit kristet i över 1000 år. Därefter inledde de expansionslystna muslimerna sitt erövringskrig norrut. Sultanens arméer invaderade Grekland, Bulgarien, Rumänien och Serbien. De gjorde det protestantiska Ungern till en lydig vasallstat och anföll upprepade gånger Österrike och Polen/Litauen. Ottomanerna insåg att Wien skulle öppna vägen in i hjärtat av Österrike och de rika furstendömena i södra Tyskland.

En av de främsta orsakerna till att turkarna hade haft en sådan framgång på Balkan och Östeuropa var att deras kristna fiender inte kunde enas mot dem. Eftersom det arabiska kalifatet och Osmanska riket var en och samma sak, upplevde islam inga inre strider, det var en enad hord som avancerade obevekligt genom bergspassen och över slätterna mot Wien.

Påven uppmanade de olika krafterna i Europa att hålla ihop mot det islamska hotet. Frankrikes kung Louis XIV lydde inte uppmaningen men det gjorde Polens kung Jan III Sobieski som anlände till det belägrade Wien i september 1683. Tillsammans med en skara europeiska allierade stoppa han det ottomanska hotet mot Europa och det blev början på det ottomanska imperiets nedgång för att 1923 upplösas?

Slaget vid Wien var en historisk vändpunkt och starten till det Europa vi känner idag. Vad som hänt om muslimerna segrat vet vi inte men vi kan gissa och titta på utvecklingen i Mellanöstern.

-Pettersson undrar vad den fredliga religionen islam gjorde i hjärtat av Europa för drygt 300 år sedan och om de verkligen gav upp, det kanske var en taktisk reträtt för att samla styrkorna och återvända när de samlat krafterna och för att då ta sig ännu längre norrut än Wien.