Bostadsmarknaden

I lilla Nyköping har den kommunala hyresvärden just nu 7 000 personer som köar för en bostad, varav hälften är aktivt sökande.

Omsättningen på bostäder har minskat och därför är det kommunala bostadsbolaget aktiva när det gäller nybyggen. Bl.a. har man nu köpt byggrätten till de centrala bostäder som planerats i ett antal år. Hyran för en normalstor 2:a lär ligga på cirka 8 000 kronor.

Jag vet inte vilka som har råd att hyra en 2:a för den summan, men inte lär det vara de ungdomar som är i mest behov av något eget. Ganska troligt är att flertalet av de planerade lägenheterna går till personer som själva inte betalar sina hyror. Vilka dessa är får ni med fantasins hjälp fundera över. Bostadskön är som sagt lång i denna lilla stad och därför skapar denna lilla mening lite frågetecken.

Skärmklipp

För personer boendes i Nyköpings eget lilla mångkulturella område ter sig dessa ord lite märkliga, inte minst för ungdomar som längtar efter eget. Jag betvivlar starkt att alla de nyanlända familjer som befolkar området i allt större skala, stått i någon bostadskö. Därför lutar det åt att dessa familjer passerar den 7 000 personer starka bostadskön och ges förtur utan att ha köat och att orden ”ytterst sällan” inte gäller dem.

Ska man kalla detta för diskriminering på bostadsmarknaden eller en kapitalt misslyckad och överdimensionerad migrationspolitik? Vad bostadsköande personer i min vänkrets anser vet jag.

Källa: Nyköpingshem

Stopp för efterskänkt hyra

För andra gången har förvaltningsrätten beslutat att Malmö kommun inte får efterskänka Iransk-svenska föreningens hyra på 660 000 kronor. – Helt absurt, säger Frida Trollmyr (S), fritidsnämndens ordförande.

Förvaltningsrätt och kammarrätt har tidigare sagt att fritidsnämnden gjorde fel som efterskänkte Iransk-svenska föreningens hyra. Då bekräftade den tidigare ansvariga på fritidsförvaltningen den muntliga överenskommelse som föreningen hela tiden hänvisat till och fritidsnämnden efterskänkte hyran igen.

Det fick två privatpersoner att överklaga fritidsnämndens beslut till förvaltningsrätten, som nu gjort en laglighetsprövning enligt kommunallagen. I förvaltningsrättens färska dom står det att inget konkret kommit fram som ”gör det troligt” att den nya uppgiften om ett muntligt avtal skulle vara något annat än en efterhandskonstruktion.

– Det är väldigt skarpa ord, säger Frida Trollmyr. Hon kan inte se någon anledning till att den tidigare ansvariga på fritidsförvaltningens föreningsavdelning skulle ha ljugit.

– Vi ska inte trotsa domstolar. Vi får diskutera huruvida vi ska överklaga eller inte. Vi borde ha gjort annorlunda från början. Det är tråkigt att föreningen hamnat i kläm för att förvaltningen gjort fel, säger hon.

Fritidsdirektör Bo Sjöström ser framför sig ytterligare en rättsprocess. – Vi får hantera det som en vanlig fordran. Så får föreningen bestrida den och så blir det en förhandling i tingsrätten. Jag är inte säker på att tingsrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten, säger han.

Bo Sjöström har svårt att tro att kommunen i slutändan får rätt att kräva in pengarna. – Jag har tyckt att det varit en oskälig fordran hela tiden. Vi har ett ansvar som inte skickat ut räkningar, säger han och ifrågasätter varför den tidigare ansvariga skulle säga att ett misstag begåtts om det inte var sant.

I den senaste domen upprepar förvaltningsrätten vad som tidigare slagits fast: fritidsnämnden har inte tillgodosett något allmänt intresse genom att låta föreningen slippa betala drygt en halv miljon kronor.

Det gör Iransk-svenska föreningens verksamhetsansvarige Tahmoures Yassami upprörd. – Vi gör många saker som gynnar Malmöborna och är av allmänt intresse, säger han och tar seminarier i dagarna på teman som ensamkommande flyktingbarn och asylrätt som exempel.

Beskedet om att föreningen måste betala tillbaka pengarna kommenterar han så här: – Jag kan inte fatta det. Det är oerhört konstigt. Det hade jag inte förväntat mig. Det är mycket jobbigt. Det kan bli ett bekymmer för oss.

Kommunen kräver inte in hyrespengarna från föreningen förrän frågan är slutligt avgjord.

– Pettersson undrar om alla föreningar har samma villkor och får hyrorna efterskänkta och rabatterade?

Tvist om muntlig hyressänkning

Beloppet som efterskänktes är en hyresskuld som har sin grund i ett avtal från 2003 med fritidsförvaltningens dåvarande ledning. Hyran sattes till 32 650 kronor i månaden. Parterna var överens om en reducering på 10 000 kronor de första tio månaderna.

Men fritidsförvaltningen fortsatte skicka hyresavier i sex år på 21 200 kronor.

Enligt Iransk-svenska föreningen fanns ett muntligt löfte om en lägre hyra. Detta bekräftades nyligen av den tidigare ansvariga på fritidsförvaltningens föreningsavdelning. Dokument som styrker löftet saknas.

Sydsvenskan

Tack för tipset Anders

Staten hyr lokaler för 2 200 miljoner i bästa innerstadslägen

Av Pettersson  

Onödigt stora kontor i för centrala lägen kostar miljarder för statens myndigheter. Nu vill ansvarige ministern Stefan Attefall få myndigheter att lämna Stockholms innerstad.

– De statliga myndigheterna behöver ofta inte sitta i de innersta innerstadslägena. Det finns en stor besparingspotential, säger Stefan Attefall (KD) till TT.

Totalt betalade myndigheterna ungefär 22 miljarder kronor för sina lokaler 2011. Det är 25 procent mer än för tio år sedan. Under samma tid har den allmänna kostnadsnivån enligt konsumentprisindex stigit med bara 14 procent.

Ulf Lindegård är fastighets- och seniorkonsult med myndigheter som främsta kunder. Enligt honom skulle många av dem kunna sitta betydligt mer yteffektivt.

– I många branscher är knappt 20 kvadratmeter per anställd vanligt, ibland ända ner mot 10-12 kvadratmeter. Statliga myndigheter däremot har ofta runt 30 kvadratmeter per anställd, säger Lindegård.

En statlig utredning slog förra året fast att lokaler i de mest attraktiva lägena är en dålig affär för staten. En sänkning av kostnaderna med 5 procent skulle motsvara över en miljard kronor i besparingar, enligt utredningen.

– Pettersson säger inte mer än att trots detta så finns det människor som inte tror att det går att sänka skatterna.

Barn ska ha rätt till eget rum

Av Stefan K

För en vecka sedan meddelades en dom där ett par som flyttat till en större lägenhet för att barnen skulle få ett eget rum också får en högre ersättning som täcker den högre kostnaden.

Paret i en Stockholmsförort har två barn, en 12-årig dotter och en 15-årig son. De ansåg att deras lägenhet var för liten och att deras barn inte skulle behöva dela rum, så de bestämde sig för att flytta till en större lägenhet och sökte därför bistånd till den nya hyran som var 1 575 kronor dyrare.

Socialtjänsten sade nej, men familjen överklagade till domstolen som gav paret rätt. Förvaltningsrätten anser att alla barn har rätt till ett eget rum för att tillfredsställa behovet av den personliga integriteten. Enligt förvaltningsrätten är domen inte vägledande, utan ett beslut i ett enskilt ärende.

Källa: Hem & Hyra

Jag som själv växte upp i en liten trerummare där jag, en bror och en syster delade rum ända tills vi flyttade hemifrån undrar nu hur framtiden kommer att te sig och hur många som nu tänker åberopa den aktuella domen? Eller som Växjömoderaten Bo Frank skriver på sin blogg; ”Jag vågar knappt tänka tanken på vad detta kan få för konsekvenser för skattebetalarna i Sverige om denna dom skulle stå sig!” Ja, herregud om familjer med 8-12 barn får för sig att kräva större lägenheter så att också deras barn kan få egna rum.

Håkan Juholt

Pettersson noterar att förre partiledaren Håkan Juholt kom tillbaks till sitt ordinarie jobb som riksdagsledamot i veckan. Lönen på 144 000 i månaden som partiledaren hade, samma som statsministern, får han dock behålla ett år. Han är därmed socialdemokraternas högst betalde partiarbetare.

Det borde räcka till kulbons hyra…