
Herman Lindqvist skriver en krönika HÄR om lite av det som hänt under hans 45 år som korrespondent och vad som förändrats i vårt land sedan 1968.
Lindkvist skriver bland annat…
…Riksdagen fattade alla beslut som rörde Sveriges framtid… Sveriges riksdag stiftar fortfarande lagar, men de är ofta bekräftelse på beslut som redan fattats i Bryssel. Moder Svea är inte längre ensam vid statsrodret, hela EU står och vrider på ratten…
…Då för fyrtiofem år sedan levde vi i en lång högkonjunktur där ekonomi bara blev bättre och bättre…
…Vi hade lysande varumärken som stod för svensk kvalitet och som fick varje svenskt hjärta att banka av stolthet. I dag är Volvo kinesiskt, Wasa knäckebröd italienskt. Kalles Kaviar och Abbas sill är norska, liksom Ekströms blåbärssoppa. AGA är tyskt, ASEA schweiziskt, Scania ägs av Volkswagen och Saab ligger död på akuten, gamarna sliter i det som finns kvar…
…Då för fyrtiofem år sedan var den svenska armén en av de största i Europa. I dag befinner sig eliten av armén långt från fosterlandet och de som är kvar kan knappt försvara sina egna parkeringsplatser…
…En gång hade svenska lärosäten gott rykte i världen. Nu sänks de akademiska kraven undan för undan på universiteten och skolornas resultat ligger på Balkannivå. Ingen ansvarig politiker vågar uttala att ett av huvudskälen till de dalade resultaten är att allt för många nyanlända elever drar ner medeltalen. Hur skulle de kunna hänga med? För fyrtiofem år sedan var antalet utlandsfödda i Sverige några få procent, i dag är de cirka 15 procent. I vissa kommuner är procenten mycket högre, som Malmös 31 procent. I Göteborg är var femte invånare utlandsfödd. Problemet är att de problem som uppstått som en följd av sakernas tillstånd, inte får benämnas problem…Läs hela krönikan nedanRead More »