Av Olli Rein
Rättsläkaren redogjorde för dödsmisshandeln av Tommy Lundén.
Ett enda slag, det kan ha varit allt som krävdes för att släcka tvåbarnspappan Tommy Lundén liv den där olycksaliga decemberkvällen i centrala Ludvika. Det menade rättsläkaren Tommie Olofsson då rättegången i målet fortsatte under fredagen.
Det var minst sagt skrämmande att höra rättsläkaren Tommie Olofsson redogöra för de skador som släckte Tommy Lundéns liv. Olofsson kunde inte med säkerhet säga att det var ett enda slag som ledde till döden. Däremot att det kan ha varit så.
Knytnävsslaget i ansiktet var förmodligen så kraftigt att Lundén inte var vid medvetande när han bråkdelen av en sekund senare slog mot asfalten så att krosskador uppstod i bakhuvudet.
– Det fanns inga skador som tydde på att han försökt att ta emot sig då han föll, sade Tommie Olofsson, till vardags chef för rättsmedicinska avdelningen i Uppsala och den som obducerade Tommy Lundén.
Han kunde därefter berätta om hur medvetslösheten ledde till att de reflexer vi normalt har då något främmande hamnar i luftstrupen upphörde att fungera.
– I vaket tillstånd reagerar vi reflexmässigt automatiskt genom att börja hosta eller genom att spy, sade Olofsson.
Medvetslösheten gjorde dock att dessa inbyggda skydd upphörde att fungera. Istället fylldes lungorna med blod och andra kroppsvätskor, något som trots intensiva livräddande insatser från ambulanspersonalen så småningom ledde till döden genom kvävning.
Rättegångsdagen ägnades i övrigt främst åt att försöka bringa klarhet i om någon utöver de två åtalade varit delaktig i misshandeln eller funnits med på platsen. Två tonårstjejer kunde vittna om hur de träffat på gänget med de båda åtalade.
– De följde efter oss och ropade att vi skulle komma. De var närgångna och påstridiga att vi skulle följa med dem på någon fest eller att de skulle få följa med oss hem, berättade de båda tjejerna.
Uppvaktningen blev lite väl närgången och de båda sprang därför och gömde sig i en gränd innan de gick hem. Något som gav nytt ljus kring vad som något senare hände vid misshandeln hade de inte att tillföra.
Ett kvinnligt vittne som åberopades av 23-åringens försvarare lade dock några nya frågetecken över delar av händelseförloppet.
Kvinnan hävdade att hon tillsammans med sin sambo och ytterligare en person vid 00.50-tiden varit på väg mot centrum från Högberget. Intill minigolfbanan vid Kasttjärnsparken hade de mött tre mörkhyade personer varav hon i efterhand kunnat identifiera de två åtalade.
Vem den tredje personen var är dock ett frågetecken.
– Han påstod att han kom från Bahamas men jag tyckte att han pratade alldeles för dålig engelska för att det skulle kunna stämma, berättade kvinnan som förhördes via telefon.
Mannen var kontaktsökande och högljudd och kvinnan upplevde honom som påträngande.
– På knagglig engelska berättade han att det varit en ”fight” och gång på gång upprepade han att ingen skulle få kalla honom ”nigger”. Han var väldigt upprörd och jag försökte att lugna ner honom. Samtidigt verkade han också mycket nöjd då han berättade hur de gett några stryk och hur en av de slagna ”went to sleep” (somnade), berättade det kvinnliga vittnet.
– Hennes vittnesmål leder till ännu ett frågetecken att ta hänsyn till för rätten. Min klient (23-åringen) tar på sig att han delat ut två knuffar, inget annat, säger försvararen Björn Henriques.
Rättegången fortsätter nästa fredag.
Det här gjorde ju inte saken bättre för Erich Mushitu Mwinkeu 23 år, som ju varit den som de flesta sett utdela slagen som sänkte de tre kamraterna från julmiddagen. Däremot kan ju Liban Isse Muse 18 år hamna i en något bättre sits, men det är svårt att dra några slutsatser alls, då inte ens rättsläkaren Tommie Olofsson kan säga exakt vad som orsakade döden för Tommy Lundén.
En kvinna har träffat på de båda misstänkta tillsammans med en tredje mörkhyad man, som hävdade på dålig engelska att han kom från Bahamas, och berättade för kvinnan att ingen skulle kalla honom för nigger. På den okända mannen verkar försvarsadvokaten Björn Henriques försöka hänga upp sitt försvar. Mannen sägs ju ha berättat för kvinnan om slagsmålet, som om han själv skulle ha deltagit i det.
Om det nu överhuvudtaget finns någon sanning i den historien, blir väl upp till Björn Henriques att bevisa. Erich Mushitu Mwinkeu har ju redan tidigare visat vad han menar med knuffar, när han slog ned en ordningsvakt med ett slag så dennes käke spräcktes och i Stockholm försökte en kvinna gå emellan vid ett bråk och fick smaka EMM: s knytnäve, med påföljden att hon var tvungen att uppsöka akuten, där man konstaterade en spricka på käkbenet. Dessa händelser finns att läsa om HÄR