Han får ingen egen lägenhet

Bostadssituationen i Sverige blir allt mer prekär och det drabbar allt fler, exempelvis flyktingen Amin.

Amin Sayed tillhör de cirka 11 000 flyktingar som bor kvar i Migrationsverkets bostäder. Självklart är det synd om Amin som givetvis trodde att han skulle få en egen lägenhet så fort han kom till Sverige, inklusive allt annat som erbjuds nyanlända.Read More »

Migrationsverket svarar

För några månader sedan mejlade jag Migrationsverket och ställde en fråga som berör verkets svårigheter att hitta bostäder till de tiotusentals flyktingar som anlänt och fått permanenta uppehållstillstånd i Sverige.

Vi vet att Migrationsverket räknat upp prognosen kraftigt från en redan hög nivå. Vi vet att Migrationsverket redan har enorma problem att finna bostäder och detta lär inte underlättas när antalet asylsökande förväntas öka markant. Vi vet också att Migrationsverkets kostnad redan är rekordhög och väntas öka ytterligare och nå rekordnivåer.Read More »

Bostadsmarknaden

I lilla Nyköping har den kommunala hyresvärden just nu 7 000 personer som köar för en bostad, varav hälften är aktivt sökande.

Omsättningen på bostäder har minskat och därför är det kommunala bostadsbolaget aktiva när det gäller nybyggen. Bl.a. har man nu köpt byggrätten till de centrala bostäder som planerats i ett antal år. Hyran för en normalstor 2:a lär ligga på cirka 8 000 kronor.

Jag vet inte vilka som har råd att hyra en 2:a för den summan, men inte lär det vara de ungdomar som är i mest behov av något eget. Ganska troligt är att flertalet av de planerade lägenheterna går till personer som själva inte betalar sina hyror. Vilka dessa är får ni med fantasins hjälp fundera över. Bostadskön är som sagt lång i denna lilla stad och därför skapar denna lilla mening lite frågetecken.

Skärmklipp

För personer boendes i Nyköpings eget lilla mångkulturella område ter sig dessa ord lite märkliga, inte minst för ungdomar som längtar efter eget. Jag betvivlar starkt att alla de nyanlända familjer som befolkar området i allt större skala, stått i någon bostadskö. Därför lutar det åt att dessa familjer passerar den 7 000 personer starka bostadskön och ges förtur utan att ha köat och att orden ”ytterst sällan” inte gäller dem.

Ska man kalla detta för diskriminering på bostadsmarknaden eller en kapitalt misslyckad och överdimensionerad migrationspolitik? Vad bostadsköande personer i min vänkrets anser vet jag.

Källa: Nyköpingshem