Bara tre procent av nyanlända flyktingar fick ett jobb utan statliga subventioner efter att ha ingått i regeringens så kallade etableringsreform. Arbetsförmedlingen har för Ekots räkning tagit fram de första siffrorna som visar vad som hänt de nyanlända som deltagit i satsningen.

– Det är tufft, det är svårt att konkurrera. Personer som inte har någon erfarenhet från svensk arbetsmarknad eller från långt bakåt i tiden och måste konkurrera med andra sorteras ofta sist i kön, säger Marie Linell Persson, direktör för avdelningen Integration och etablering på Arbetsförmedlingen.

Tanken med etableringsreformen var att nyanlända flyktingar snabbare skulle komma ut i jobb. I december 2010 tog Arbetsförmedlingen över ansvaret från kommunerna och de första nyanlända flyktingarna fick en tvåårig etableringsplan.

Arbetsförmedlingen har nu för Ekots räkning tittat på vad som hänt de drygt 1 700 som hittills gått igenom en hel etableringsplan.

Tidigare studier visar att en del hoppat av planen i förtid eftersom att de fått jobb eller utbildning.

Men av de som fullföljt planen var det bara tre procent eller 60 stycken av de drygt 1 700 som hade jobb utan statligt stöd.

200 eller 12 procent, hade helt eller delvis subventionerade anställningar, som instegsjobb eller nystartsjobb.

– När det gäller såna här siffror att bara tre procent har ett jobb och egen försörjning, det är ett misslyckande, säger Mats Johnsson är moderat och kommunstyrelsens ordförande i Alvesta.

– Det är ju ett misslyckande utav stora mått. Mänskligt och ekonomiskt. Jag är mycket bekymrad. Det blir en grogrund även för rasistiska krafter i vår kommun.

–Pettersson säger 3 % har fått ett riktigt jobb, 12 % subventionerade anställningar. Detta i ett – enligt regeringen – land som skriker efter arbetskraft med den kompetens analfabeterna har.