Dagens fråga

Hur många datacenter har varje land?

USA dominerar den globala datacenterinfrastrukturen med 5 427 anläggningar i november 2025, enligt Cloudscenes omfattande datacenterdatabas. Detta representerar nästan hälften av alla datacenter världen över.

Topp 10 länder efter antal datacenter (nov 2025).

  1. USA 5427
  2. Tyskland 529
  3. Storbritannien 523
  4. Kina 449
  5. Kanada 337
  6. Frankrike 322
  7. Australien 314
  8. Nederländerna 298
  9. Ryssland 251
  10. Japan 222

Sverige har c:a 120 stycken datacenter, vi har fler än Danmark, Finland och Norge, men färre än Belgien och  Schweiz.

När AI används mer och av fler företag ökar behoven av nya datacenter. Att förlita sig på lånad datakraft från andra regioner, exempelvis USA, är inte hållbart i längden.

EU måste bygga tusentals fler datacenter, för att stilla de inhemska behoven.

6 thoughts on “Dagens fråga”

  1. Borde vara en hyfsad enkel sak att som land kräva att utlovade fördelar för Kommun och Land infrias till så nära 100% som möjligt (arbeten och ekonomin) som de ”invaderande” utlands bolagen utlovar vid etableringen. Om inte så ”tvångs upphör” alla fördelar de givits av Sverige och den drabbade Kommunen/Regioner !!!
    En annan sak som borde vara lagstadgat är att alla bolag som etablerar sig i Sverige beskattas i Sverige. Borde i praktiken vara hyfsat enkelt att lösa genom smärre förändringar i bokföringssystemet, b,l,a ex att avskaffa moderbolags stödet om moderbolaget ligger i andra länder än Sverige.

    • Fr Elsa, hur gör vi med de c:a 4000 svenska koncerner som har verksamhet utomlands?

      Utländska bolag beskattas i Sverige om de har ett fast driftställe här och inkomst med koppling hit.

      Jag tror detta regleras i internationella överenskommelser och tycker vi ska undvika egna särlösningar eftersom vi är ett exportberoende land med mängder av företag som har verksamhet utomlands.

      4
      2
  2. Säkerhetschefen för AI-bolaget Open AI avgår.
    I ett öppet brev larmar han om stora säkerhetsbrister på bolaget.
    ”Dagens och morgondagens AI-system är betydligt mer kapabla och farligare än de system vi byggde för bara sex månader sedan”, skriver David Robinson.
    ”Dagens och morgondagens AI-system är betydligt mer kapabla och farligare än de system vi byggde för bara sex månader sedan”, fortsätter hans brev.
    https://www.expressen.se/ekonomi/tech/open-ais-sakerhetschef-slutar/

  3. Argus, Luleås fjärrvärmesystem har byggts med spillvärme från SSAB:s stålproduktion via kraftvärmeverket Lulekraft. Eftersom SSAB planerar att stänga sina masugnar runt 2030 är det aktuellt att försöka ta vara på värmen från datahallarna.

    Som du skriver så används överskottet från datahallarna på på många håll.

    5
    1
    • . . . Men vi kommer aldrig ifrån att dessa AI-datorhallar förbrukar enormt mycket mer energi än vad som går att ta tillvara på som spillvärme !

      11
  4. Utländska datahallarna är dessutom ren och skär idioti. Inte sällan har de fått förmånliga avtal med staten. Anledningen sägs vara ”tekniköverföring”. Låt mig förklara, i dessa hallar jobbar nästan uteslutande väktare och ”diskbytare”. De ligger här främst på grund av lägre elpriser, historiskt korrekt innan haggan Maggan, de gröna khmererna och EU:s regelverk krossade minst femtio år av strategiskt arbete.

    Dessa datahallar reglerar inomhusklimatet genom så kallad frikyla. Det vill säga man blåser ut överskottsvärmen rakt ut. Exempelvis Facebooks datahall i Luleå. Andra aktörer, exempelvis Bahnhof i samarbete med Stockholm Exergi, skickar ut den i fjärrvärmenätet där energin får arbeta en andra gång.

    Om det fanns en regering med antydan till stake skulle de börja beskatta frikyla till den grad att överskottsvärmen togs till vara eller man helt enkelt stänger ner skiten. Man behöver inte lida, eller kanske snarare njuta, av klimatfobi för att se nyttan. Jag känner till datahallar som byggdes i mitten av början av 1980-talet som återvinner värmen. Kompressorblocken (värmepumparna) klarade en utetemperatur runt 40° C på den tiden vilket räcker för lokal uppvärmning. Men inte nog med det man värmde också varmvattnet. För att slippa legionellabakterier och annat småknyt hade man en elektrisk varmvattenberedare i serie som värmde till den rekommenderade temperaturen på 60° C. Numera är kompressorblocken bytta så de klarar högre utetemperatur.

    Man brukar säga att legionellabakterier dör omedelbart vid 70° C, efter 10 minuter vid 60° C, efter 10 timmar vid 50° C och inte alls under det (tumregel).

    27

Kommentera