VALET 2026. Två veckor kvar till valet. Vallöften haglar och för oss som tar den enskilda skattebetalarens parti är det inte upplyftande att se alla utfästelser som görs. Tidösidan har utlovat fler skattesänkningar på arbete och sänkt statlig inkomstskatt, men också slopade egenavgifter i förskolan, som kommer att kosta skattebetalarna 10 miljarder och ökad statlig finansiering av tandvård till nästan samma kostnad, skriver Christian Ekström på Skattebetalarna.

Alternativet är inte bättre, tvärtom. Även om Socialdemokraterna inte vill precisera hur mycket skatterna ska höjas, kommer många att få betala mer. 

Idag kom utspelet från S att ingen som tjänar under 70 000 kronor ska få betala mer inkomstskatt. Det är ett förrädiskt sätt att trolla med siffror – bankskatten kommer att slå hårt mot många hushåll. 
För att hjälpa till att sortera upp alla skatter som föreslagits har vi tagit fram en skattesnurra där du själv kan göra antaganden över hur skatterna kan förändras vid maktskifte. Prova!

Vi har också gått igenom Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budgetförslag den senaste mandatperioden och summerar förslagen till 145 miljarder kronor i skattehöjningar. Det är osannolikt att alla genomförs, men inriktningen är tydlig.

Skattehöjningar drabbar alltid enskilda. Direkt eller indirekt. Den bolåneskatt, som Socialdemokraterna kallar bankskatt, kommer att påföras alla med lån. För den med tre miljoner i lån handlar det om 7 000 kronor extra varje år.

Undantaget den direkta kostnaden, hotar skatteyran tillväxten. Dyrare lån gör finansieringen av företag dyrare. Höjda marginalskatter minskar också vår produktivitet samtidigt som de inte leder till ökade skatteintäkter sett över en längre period.

Störst negativa konsekvenser är planerna på en ny förmögenhetsskatt, den så kallade miljardärsskatten. Bara hotet om en sådan är skadlig.

Sverige har erfarenheter som borde avskräcka. De extrema skatter på inkomst och ägande vi hade under 80-, 90- och tidigt 00-tal skadade vår ekonomi. Under decennier skapades få nya, framgångsrika storföretag och svenskarna blev fattigare relativt omvärlden. 

Efter en rad skattereformer – sänkta marginalskatter, avskaffade arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatter, jobbskatteavdrag, mm – är Sverige nu bland de länder i världen med flest så kallade unicorns, företag värderade till minst en miljard dollar. Detta samtidigt som vanligt folk fått det bättre.

Risken är nu att vi gör om gamla misstag. Det har bland annat Norge, Storbritannien och Kalifornien gjort, vilket fått stora negativa konsekvenser. Något som vi lyft med affärsmannen Staffan Sahlén.

Återkommande rapporteras om att entreprenörer, investerare och företagsledare planerar att flytta från Sverige om en så kallad miljardärsskatt blir allvar. Men faktum är att bara hotet om en skatt leder till att fler flyttar eller börjar planera en flytt, som kanske genomförs även om hotet inte verkställs just nu.

Den största konsekvensen blir inte förlorade skatteintäkter, även om det är den omedelbara konsekvensen. Det är att ägande, idéer och kunskap drar från landet. Nya investeringar görs sedan i de nya hemländerna. Nya företagsidéer kanske aldrig heller blir verklighet, om risken finns att man tvingas skatta bort sitt företagsbygge. 

I bästa fall leder en miljardärsskatt till att det utländska ägandet ökar i Sverige. I värsta fall blir det färre nya företag som växer långsammare.

De entreprenörer och investerare som flyttat kommer vara svåra att locka tillbaka. Hotet om nya skatter skapar osäkerhet. Och osäkerhet är inte vad entreprenörer söker.

Valet om två veckor handlar inte bara om de kommande fyra åren, utan om hur Sveriges ekonomiska framtid ska bli de kommande decennierna.

Christian Ekström på Skattebetalarna

-Pettersson vill påminna om året 1974.  För 52 år sedan var vi, Sverige, rikast i världen tillsammans med Schweiz enligt tidningsartikeln nedan. Vi hade rekordåren på 1950- och 1960-talen bakom oss. Då betalade vi samma eller lägre skatt än i jämförbara länder, mindre än hälften av idag. Då fanns det skolor i varje by, poliser överallt, vårdköer var inte uppfunna, det byggdes hus och vägar överallt. Intressant är att se en kurva över skattetrycket från 1960-talet och framåt. När S började höja skatterna mer än omvärlden kom problemen ett efter ett, det blev inflation, devalveringar, prisstopp, lönestopp det ena efter det andra som i sin tur bäddade för olika kriser.

Schweiz och Sverige var rikast i världen 1974. Vad hände sedan?

Det låter på de vänsterblivna som om de rika inte betalar någon skatt alls, inget kan vara mer fel.

1. Jan Ståhlberg, enligt Skatteverkets beslut, har betalat in drygt 337 miljoner kronor i skatt under 2024.
2. Den som pytsade in näst mest i skatt under det aktuella inkomståret vad Gustav Söderström. Hans skattenota hamnade på 319 miljoner kronor.
3. Markus ”Notch” Persson, är trea i skatteligan med 302 miljoner kronor i inbetald skatt.
4. Fyra är Fredrik Lundberg (270 miljoner kronor).
5. Femma Daniel Ek, (252 miljoner kronor).
6. Sexa Alex Nordström, (215 miljoner kronor)
7. Sjua, en 57-årig företagare, ej namngiven (210 miljoner kronor).
8. Åtta Carl Douglas, (210 miljoner kronor).
9. Nia Johan Hagberg, (198 miljoner kronor).
10. Tionde plats innehar Patrik Brummer, (189 miljoner kronor).

***

• Pettersson på Facebook
• Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168