ENERGIPOLITIK. En ny ekonomisk analys pekar på att byggandet av ett nytt kärnkraftverk i Schweiz inte bara skulle kunna stärka landets energiförsörjning – det kan också ge betydande samhällsekonomiska vinster. Enligt rapporten från analysinstitutet BAK Economics, framtagen på uppdrag av den schweiziska näringslivsorganisationen Economiesuisse, skulle ett modernt kärnkraftverk bidra med miljardbelopp till landets BNP, skapa tusentals arbetstillfällen och minska beroendet av importerad el under vinterhalvåret, rapporterar World Nuclear News.
Bakgrunden är att Schweiz fyra kvarvarande kärnreaktorer successivt väntas tas ur drift från slutet av 2030-talet. Den sista reaktorn, Leibstadt, beräknas stängas 2044. Samtidigt väntas landets elanvändning öka med upp till en tredjedel fram till 2050 när transporter, industri och uppvärmning elektrifieras.
Ska täcka växande vinterbehov
Rapporten utgår från ett scenario där utbyggnaden av förnybar energi fortsätter samtidigt som ett nytt kärnkraftverk av EPR-typ med en installerad effekt på 1,63 gigawatt tas i drift år 2050.
Anläggningen skulle producera omkring 12,1 terawattimmar el per år, varav cirka 6,7 terawattimmar under vinterhalvåret. Det motsvarar ungefär 15 procent av den beräknade vinterförbrukningen och skulle enligt analysen minska Schweiz strukturella importberoende samt dämpa säsongsvisa pristoppar på el.
Rapporten konstaterar samtidigt att tidigare europeiska EPR-projekt har visat att förseningar och kostnadsökningar fortfarande utgör en ekonomisk risk.
Miljardbidrag till ekonomin
Enligt analysen skulle investeringarna skapa ett sammanlagt inhemskt mervärde på cirka 7,4 miljarder schweizerfranc, motsvarande omkring 8 miljarder amerikanska dollar. Drygt hälften av investeringskostnaderna skulle därmed stanna kvar i den schweiziska ekonomin.
När anläggningen tas i drift beräknas den varje år bidra med cirka 1,2 miljarder schweizerfranc i direkt och indirekt förädlingsvärde längs leveranskedjan. Därtill tillkommer omkring 240 miljoner schweizerfranc årligen genom dynamiska effekter, bland annat lägre elpriser för hushåll och företag samt stärkt konkurrenskraft för exportindustrin.
Över en antagen livslängd på 60 år uppskattar rapporten att kärnkraftverket i genomsnitt skulle bidra med ett årligt ekonomiskt värde på omkring 1,6 miljarder schweizerfranc och skapa närmare 2 900 arbetstillfällen.
Dessutom väntas skatteintäkterna till stat, kantoner och kommuner uppgå till cirka 95 miljoner schweizerfranc per år.
Likvärdigt stöd som förnybart
Rapportförfattarna menar att varje investerad statlig stödkrona skulle ge ett nettotillskott till BNP motsvarande cirka 1,50 schweizerfranc. Om även effekter på infrastruktur, klimat och miljö inkluderas, ökar den samhällsekonomiska nyttan till motsvarande 5,20 schweizerfranc per investerad franc.
Enligt studien ligger det statliga stödet som skulle krävas per producerad kilowattimme i nivå med vad andra analyser har visat för förnybara energikällor.
– Om det nuvarande förbudet mot nya kärnkraftverk avskaffas kan Schweiz, vid behov, ersätta dagens reaktorer med moderna anläggningar och därmed täcka en del av det väntade vinterunderskottet på el, skriver Economiesuisse.
Politiken kan vara på väg att svänga
Schweiz beslutade efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 att successivt avveckla kärnkraften. Landets energistrategi, som trädde i kraft 2018, förbjuder byggandet av nya reaktorer samtidigt som den satsar på utbyggd vattenkraft och förnybar energi.
Utvecklingen kan dock vara på väg att förändras. I augusti 2025 presenterade den schweiziska regeringen ett lagförslag som skulle upphäva förbudet mot ny kärnkraft.
Samtidigt är frågan fortfarande omstridd. En studie från ETH Zürich och Paul Scherrer-institutet, publicerad i slutet av juni, drog slutsatsen att ny kärnkraft ännu inte är konkurrenskraftig på marknadsmässiga villkor. Forskarna bedömde dock att investeringarna kan bli lönsamma om staten erbjuder ekonomiskt stöd, minskar investeringsriskerna och pressar byggkostnaderna.
-Pettersson noterar att Schweiz gör en samhällsekonomisk kalkyl över kärnkraften. Det gjorde inte beslutsfattarna i Sverige. De chansade eller var de medvetna om att de förstörde världens bästa elsystem?
- 1000 miljarder kronor, lågt räknad kostade nedläggningen av kärnkraften
- Satsningen på vindkraft är Sveriges största kapitalförstöringen
- Så förstördes världens bästa energisystem
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
”Schweiz beslutade efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 att successivt avveckla kärnkraften.”
Och risker för tsunami i Schweiz är? Gen III kärnkraft behöver yttre kraftmatning vilket man glömde säkra i Fukushima. Ställverket som matade reaktorerna var inte tsunamisäkrat vilket reaktorerna var. Gen IV behöver ingen extern kraftmatning då kylmediat cirkulerar så länge härden är aktiv.
Argus, som du säkert vet så uppstår en tsunami efter en jordbävning och risken för jordbävning är påtaglig i Schweiz.
https://www.seismo.ethz.ch/en/earthquake-country-switzerland/risk/overview/
Lärdom från Japan måste bli att inte bygga kärnkraft i närheten av eldringen som i stort sett löper parallellt med Japan.
”Ny kärnkraft stärker ekonomi och energisäkerhet i Schweiz”
…men ”Många, särskilt på vänstersidan i svensk politik, hävdar istället att det starkaste skälet till att inte bygga kärnkraft är att det blir dyrt jämfört med framförallt vindkraft. Till stor del är dessa påståenden direkt felaktiga och vilseledande. Skälen är många men i huvudsak två:
1. Det som presenteras som kostnader i den allmänna diskussionen är i regel investeringar. Det som verkligen räknas är priset i kronor per kilowattimma som kraftverket behöver för att gå runt. För vindkraftens del tenderar man också att bortse från nödvändiga investeringar i back-up eller lagring.
2. Ett nytt kärnkraftverk kommer att leverera el under en mycket lång tidsrymd, 80-100 år, och därmed kommer livstidsproduktionen att bli avsevärt större i ett kärnkraftverk än i ett vindkraftverk, upp emot 10 000 gånger större.”
”Den stora prövningen för Sveriges kärnkraftsrenässans kommer i höstens val. Visserligen har en förkrossande majoritet av riksdagens partier uttalat sitt stöd för ny kärnkraft men om vänster- och miljöpartierna kommer att ställa ultimativa krav för en regeringsbildning blir det svårt för socialdemokraterna att stå emot.
Hela Sverige behöver tillgång till billig och leveranssäker el. Vi har inte råd att avstå från de investeringar som behövs för att säkerställa detta.
Kärnkraften behövs, för jobben, för välståndet, för svensk industris konkurrenskraft.” …skriver Energinyheter.se:
https://www.energinyheter.se/20260713/34893/ledare-karnkraftsrenassansen-ar-har
Som Jan Blomgren informerat om så behövs stor svängmassa för att stabilisera elnäten vilket inte vindkraftverk har. Därför stabiliserar Sverige norra Danmark och Tyskland södra.
Instämmer våra beslutsfattare chansade 👀 helt sinnessjukt enligt mig! Nästa gång dom tar ett viktigt beslut skall dom snurra på ett hjul då? Typ sådant jhul dom har på Liseberg så kanske man vinner en Toblerone 🤣 denna braiga artikel skulle miljöpartiet socialdemokraterna samt övriga vänster partier läsa 👀 men fan vet om det hjälper 🙏🇸🇪🇸🇪🇸🇪
Tyvärr hjälper det inte sjuka, sinnessjuka ett dugg.