VALET 2026. I veckans I SVT Aktuellt i veckan kallade Magdalena Andersson Svenskt Näringslivs beräkningar avseende arbetsgivarnas kostnader för slopat karensavdrag för ”hitta-på-siffror”. Hon uppmanade Jimmie Åkesson att ”sluta läsa näringslivets pamfletter!”, skriver Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv på Facebook.

Jag kan upplysa Magdalena om att våra beräkningar bygger på siffror från departementspromemorian DS 2023:33, som presenterar en uppskattning av de direkta och beteenderelaterade kostnadseffekterna av ett avskaffande av karensavdraget.

Ett sjuklönesystem utan karensavdrag skulle innebära 38 procent högre direkta kostnader för arbetsgivarna enligt DS 2023:33, vilket motsvarar 14,9 miljarder kronor i 2026-års värden.

Till detta måste vi addera indirekta kostnader som uppstår därför att ett borttaget karensavdrag leder till ökad korttidsfrånvaro. Med utgångspunkt i tidigare forskningsstudier uppskattar DS 2023:33 att sjuklönekostnaderna för arbetsgivarna kommer att öka med 11–25 procent, vilket motsvarar 3,6–10 mdkr. Kostnaden för både direkta och beteenderelaterade effekter uppgår därmed till 18,5–24,9 miljarder kronor i 2026-års lönenivåer.

Men vi behöver också ta hänsyn till de ökade kostnaderna för att upprätthålla produktionen när fler är sjukskrivna. Våra beräkningar utgår från att kostnaden för att ersätta förlorade arbetstimmar ligger mellan 150 och 240 procent av ordinarie lön – oavsett om det handlar om övertid bland befintlig personal, eller vikarierande konsulter och hyrpersonal. Detta innebär en kostnadsökning på 2,3–17,6 miljarder kronor per år för arbetsgivarna.

Tillsammans med högre sjuklönekostnader på 18,5–24,9 miljarder kronor som beräknats i DS 2023:33 motsvarar detta sammantaget en kostnad på 20,8–42,5 miljarder kronor för arbetsgivarna.

Jag undrar på vilket sätt Magdalena Andersson tycker att detta är ”hitta-på-siffror”? Det kan vara bra om Socialdemokraterna läser på innan de kommer med sådana här anklagelser.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv

-Pettersson säger att Sverige har provat slopad karensdag tidigare, det gick inte. När karensdagen avskaffades i slutet av 1980-talet ökade sjukfrånvaron kraftigt. Sverige fick under en period en av Västeuropas högsta sjukfrånvaronivåer och kostnaderna för sjukförsäkringen steg dramatiskt. Erfarenheter från andra länder pekar i samma riktning. När den ekonomiska tröskeln för kort sjukfrånvaro tas bort ökar frånvaron, ibland mycket kraftigt.

För den som är sjuk ofta finns ett högriskskydd hos försäkringskassan.

Rekordhög sjukfrånvaro – trots frisk befolkning, Norge.

Många har provat slopat karensavdrag med nedslående resultat, tror det vill de vänsterblivna försöka igen.  ”Galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat.” –Albert Einstein 

***

• Pettersson på Facebook
• Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168