HANDELSKRIG. Donald Trump är anhängare av idén om merkantilism – att staten ska maximera exporten och minimera importen. Men merkantilismen har varit motbevisad och död i 250 år, skriver Janerik Larsson på SvD.

Misstro mot skatter har gått som en röd tråd genom amerikansk historia, men den har aldrig varit mera påtaglig än i dag. När Donald Trump för andra gången tillträdde som landets president förenades aversionen mot beskattning med föreställningen att tullar var det som i stället för skatteinkomster skulle förse statsmakten med behövliga resurser.

Under större delen av 1800-talet finansierades den federala staten nästan uteslutande genom tullar. Det fungerade – men staten var också försvinnande liten. Den federala utgiftsnivån låg runt två procent av BNP. Det fanns då varken den stora välfärdsstat USA har idag eller en krigsmakt av nämnvärd storlek. Inkomstbeskattning infördes först 1913 genom ett tillägg till författningen.

Ekonomer från politiskt vitt skilda läger är eniga: matematiken går inte ihop.

Sedan dess har skatteinkomsterna vuxit till att stå för drygt hälften av de federala intäkterna.

Donald Trump hade långt innan han blev aktuell som presidentkandidat 2016 argumenterat för merkantilism, att staten bör maximera exporten och minimera importen. Den uppfattningen vederlades av Adam Smith i ”Nationernas välstånd” som utkom 1776.

Merkantilismens död firar alltså 250 år i år, precis som USA:s självständighetsförklaring. Under sin valkampanj 2024 och senast i State of the Union-talet i februari hävdade Trump att tullintäkterna skulle bli ”så enorma” att amerikanerna inte längre behöver betala inkomstskatt.

USA spenderar 23 procent av BNP på federala utgifter, vilket motsvarar ungefär 6 400–6 700 miljarder dollar. Tullarna genererade under 2025 runt 195 miljarder dollar. Inkomstskatten drog in 2 700 miljarder dollar. För att täcka gapet skulle tulltarifferna behöva ligga över 90 procent, vilket omedelbart skulle leda till att importen kollapsade och därmed också tullintäkterna.

Även Demokraterna har nu företrädare som anser det är dags att sänka skatterna.

Ekonomer från politiskt vitt skilda läger är eniga: matematiken går inte ihop. USA:s underskottssituation har förvärrats dramatiskt. Kongressens budgetkontor prognostiserar att underskottet växer till 3,1 biljoner dollar år 2036 och att statsskulden då når 120 procent av BNP, den högsta nivån i landets historia.

Även Demokraterna har nu företrädare som anser det är dags att sänka skatterna. Demokraterna Cory Booker och Chris Van Hollen har lagt fram planer som skulle innebära att runt 55 procent av alla skattebetalare inte betalar någon federal inkomstskatt alls. Drivkrafterna bakom Demokraternas skatteeufori är främst nyckelordet ”affordability” (”överkomliga priser”) som båda partier i kongressen nu hyllar.

Enligt Gallup är det en rekordlåg andel av amerikanerna som anser att de betalar en rättvis skatt. Uppfattningen delas av rika och fattiga, demokrater och republikaner – trots att de betalar vitt skilda skattesatser.

Ingen vill ta upp den politiskt föga populära diskussionen om att USA faktiskt har låga skatter jämfört med andra rika länder, och att budgetunderskottet kräver större intäkter, inte mindre. På IMF:s vårmöte i Washington började ekonomer nyligen tala om när, snarare än om, USA kommer att möta en obligationsmarknadskris av det slag som fällde Liz Truss kortvariga regering i Storbritannien 2022.

Janerik Larsson

-Pettersson kan inte internationell handel men begriper att tullar är skatt på importerade varor och den skatten får till största delen betalas av de konsumenter som köper varorna.

President Donald Trump använder aktivt av argumentet ökade statsinkomster genom tullar för att försvara sin protektionistiska politik. I vilken mån det verkligen leder till ökade inkomster är dock mycket tveksamt, eftersom höga tullar normalt leder till att handeln minskar eller söker sig andra vägar. Men i auktoritära stater är sådana effekter kanske oviktiga så länge statsmakten gynnas, även på sina egna innevånares bekostnad.

Att företagen ska flytta sin tillverkning till USA som Trump vill kommer bara att ske i begränsat omfattning av flera skäl. Det finns inte nog med folk att anställa i USA, det blir för dyrt, det går inte av politiska skäl att göra miljoner människor arbetslösa i ett land för att gynna USA, sedan vet jag inte om Trump har tänkt på att USA exporterar mängder av tjänster till enorma belopp. Vad händer med USA om världen hittar nya vägar för att köpa dessa tjänster?

Men man vet aldrig, Trumpadministrationen har blivit kända för att använda alternativa fakta, de kanske kan uppfinna alternativ matematik också…

***

• Pettersson på Facebook
• Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168