EU. EU-parlamentet och medlemsländerna har nått en uppgörelse som kraftigt minskar kraven på företags hållbarhetsredovisning och ansvar för mänskliga rättigheter. Uppgörelsen innebär att tusentals företag undantas från regler som klubbats de senaste åren. Kritiker kallar beslutet för ett haveri för klimatarbetet, medan förespråkarna talar om en historisk kostnadsminskning.
Förhandlare för EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet nådde efter en nattmangling tidigt på tisdagen en preliminär överenskommelse som kraftigt begränsar tillämpningen av två direktiv som klubbades 2022 och 2024.
– Det är den enskilt största kostnadsminskning för rapporteringskrav som någonsin har skett i europeisk historia, sade Jörgen Warborn, moderaten som lett förhandlingarna för EU-parlamentet, under en presskonferens på tisdagen.
Överenskommelsen innebär att endast de allra största företagen kommer att omfattas av reglerna. För direktivet om hållbarhetsrapportering, CSRD, höjs tröskelvärdet till företag med minst 1 000 anställda och en årlig omsättning på minst 450 miljoner euro. För direktivet om tillbörlig aktsamhet, CSDDD, blir gränsen ännu högre – 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro i omsättning.
Danmarks näringsminister, socialdemokraten Morten Bødskov, som representerade medlemsländerna i förhandlingarna, försvarade beslutet kraftfullt.
– I åratal har europeiska företag mötts av våg efter våg av byråkrati. Det här har bromsat gröna investeringar och försvagat vår konkurrenskraft. Nu tar vi ett stort och viktigt steg i rätt riktning, sade Morten Bødskov.
Klimatkrav stryks helt ur tillbörlig aktsamhet. En av de mest omdebatterade förändringarna är att kravet på företag att upprätta klimatomställningsplaner tas bort helt ur direktivet om tillbörlig aktsamhet. Dessa planer skulle ha krävt att företag visar hur de avser anpassa sin affärsmodell till Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.
– Jag är verkligen glad att vi levererade på parlamentets mandat när det gäller klimatomställningsplanerna. De blir nu helt borttagna, vilket naturligtvis kommer att lätta mycket kostnader för företag över hela Europa, sade Jörgen Warborn.
Uppgörelsen ska nu godkännas i EU-parlamentet, mitten och högern är för medan Socialdemokraterna och vänstern emot.
Vad som tas bort ur regelverken
Hållbarhetsrapportering (CSRD):
- Omkring 80 procent av de företag som skulle ha omfattats undantas
- Rapporteringskraven blir mer kvantitativa och mindre detaljerade
- Sektorsspecifik rapportering blir frivillig
Tillbörlig aktsamhet (CSDDD):
- Cirka 85–87 procent av företagen undantas
- Kravet på klimatomställningsplaner tas bort helt
- Det EU-harmoniserade civilrättsliga ansvarssystemet tas bort
- Maximal bötesnivå sänks från 5 till 3 procent av global omsättning
- Implementering skjuts upp till juli 2029
Vad som återstår av regelverken
Hållbarhetsrapportering (CSRD):
- Omfattar företag med minst 1 000 anställda och 450 miljoner euro i omsättning
- Krav på klimatomställningsplaner finns kvar (oförändrat från kommissionens förslag)
- Digital portal med mallar och riktlinjer ska skapas
- Mindre företag skyddas från att behöva rapportera mer än frivilliga standarder kräver
- Undantag för finansiella holdingbolag
- Undantag för dotterbolag som omfattas av koncernredovisning
Tillbörlig aktsamhet (CSDDD):
- Omfattar cirka 1 500 företag med minst 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro i omsättning
- Riskbaserad ansats där företag fokuserar på allvarligaste och mest sannolika risker
- Företag ska basera arbetet på rimligt tillgänglig information, inte heltäckande kartläggning
- Sanktioner kvarstår med sänkt maxtak på 3 procent av global omsättning
- Civilrättsligt ansvar finns kvar på nationell nivå
- Granskningsklausul för eventuell framtida utvidgning av omfattning
-Pettersson säger att det finns mycket kvar att göra men EU behövs. Xi Jinping, Putin och Trump skulle bli lyckliga om de lyckades upplösa EU så de kan ge sig på ett land i taget.
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
Back too basic
Snart är den här hysteriska miljökrisen över eller åtminstone lagd på högen för vanliga kriser .
Tekniken kommer att lösa de flesta av alla skrämmande problem och oljan tar slut vad det lider .
Då kommer Daniel Hellden och Amanda hitta annat att skrämma upp folk med .
Värre hot mot mänskligheten än koldioxidutsläppen är nog Trumpen och Putin .
Sånt är livet som hon sjöng, Lindblomskan .
Fr Elsa, Sverige var rikast i världen 1974. Vi gick med i EU 1995, sedan dess har vi blivit betydligt rikare som land och per capita.
https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/makroekonomi/bnptillvaxt/bnp-per-capita_1212624.html
https://petterssonsblogg.se/2020/05/23/1974-var-vi-rikast-i-varlden-1975-beslutades-att-forvandla-sverige-till-ett-mangkulturellt-samhalle/
Hur mycket annat elände har vi inte fått? Alla klagar dessutom på (sin) dåliga ekonomi. Nä Pettersson, ta av de rosa glasögonen.
Ja ja Sverige var en gång bland de absolut rikaste länderna i världen det var före EU inträdet.
EU är i dag inget som de som de röstberättiga röstade för,
avtalen var redan godkända och påskrivna innan den allmänna röstningen gjordes i Sverige.
Att något blir billigare för företagen innebär def inte att det blir billigare för eventuella slutanvändare/kunder.
Nej, Sverige var kanske det rikaste landet i slutet på 1960-talet, sedan kom 68-vänstern och Palme. EU-inträdet har ”bara” gjort oss ännu fattigare för att försörja ett stort antal drönare främst i Bryssel samt ett antal f-d- påolitiker.