ENERGIPOLITIK. Ebba Busch, ställföreträdande statsminister samt Sveriges energi- och näringsminister sammanfattar energipolitiken på sin Facebooksida.

Det sker just nu ett stort skifte i den globala energipolitiken – och kärnkraften står mitt i centrum. Efter deklarationen om att tredubbla kärnkraft på COP28 trodde de flesta att vi nått något slags topp, men bortom den allmänna energidebatten pågår en närmast tyst revolution: en växande majoritet av världens industrinationer rustar för ny kärnkraft, storskaligt och långsiktigt.

Därför vill jag ge en översikt av vad som händer – och låt mig påpeka att det är endast ett mycket selektivt urval av stora händelser från den senaste tiden. Det är närmast omöjligt att sammanfatta allt som händer på kärnkraftsområdet.

Globalt momentum

På COP28 deklarerade över 20 länder att de vill tredubbla kärnkraften globalt till 2050 – idag är det över 30 länder. Förra hösten var jag i New York för att tala vid en konferens där 14 av världens största banker och finansiella institutioner (bl.a. Bank of America, Morgan Stanley och Goldman Sachs) offentligt ställde sig bakom att finansiera satsningen.

När jag var i Japan i vintras var det tydligt att de ser en större roll för kärnkraften i sin energimix. Nu har Japan godkänt den första återstarten av en reaktor på fyra år. Sydkorea har påbörjat bygget av två reaktorer vid Shin Hanul till 2032 respektive 2033 och siktar på ytterligare två reaktorer till 2038. Kärnkraften slog produktionsrekord globalt 2024, trots förtida nedstängningar av reaktorer under 2010-talet och början av 2020-talet i bland annat Tyskland och Japan men även i Sverige, Belgien, Schweiz, Frankrike, USA och flera andra länder.

Europa i rörelse

Igår besökte Tysklands nytillträdde förbundskansler, och min tyska partikollega, Friedrich Merz Paris för ett möte och gemensam presskonferens med president Emmanuel Macron. På presskonferensen och i en gemensam debattartikel aviserade de en ny samsyn i energipolitiken med fokus på teknikneutralitet, där all diskriminering av fossilfria energikällor – inklusive kärnkraft – ska upphöra på EU-nivå. I fokus står konkurrenskraft och trygg energiförsörjning.

EU:s kärnkraftsallians, som startades under det svenska ordförandeskapet, har nu vuxit till 16 länder. Majoriteten av EU:s 27 länder tar alltså tydligt ställning för kärnkraft. Opinionen för kärnkraft är stark – 56% av EU:s befolkning stödjer kärnkraft och anser att kärnkraft påverkar deras liv positivt.

15 EU-länder har på olika sätt visat vilja till ny kärnkraft – från konkreta beslut och pågående byggen (t.ex. Frankrike, Polen, Tjeckien) till utvärdering (Sverige, Estland, Finland).

Ukraina siktar på att bygga nya reaktorer och har redan, under pågående invasion, påbörjat med bland annat markförberedande arbeten.

Europeiska investeringsbanken EIB har nu öppnat för kärnkraftsstöd genom stöd till Urencos expansion.

Storbritannien förväntas under 2025 fatta beslut om både finansiering av Sizewell C och sin SMR-strategi.

USA och Kanada satsar stort

I USA satsas det både på federal nivå och från delstaterna. Texas satsar till exempel 2 miljarder USD i Texas på att bli en hubb för ny kärnkraft. I flera delstater återstartas tidigare reaktorer som stängts i förtid, där Palisades i Michigan ser ut att vara först ut med planerad återstart senare i år. Flera projekt för små reaktorer och mikroreaktorer drivs fram både civilt och som militära projekt för att försörja t.ex. flygbaser med el. Projekt Pele – mobila mikroreaktorer för militära baser – är redan under byggnation.

Kanada har investerat tiotals miljarder i livstidsförlängning av sina Candu-reaktorer och idag togs investeringsbeslutet för den första SMR i Nordamerika – färdig 2029 om allt går enligt plan.

Norden & Baltikum tar steg mot ny kärnkraft

Danmark ser över sitt förbud mot kärnkraft – med stöd från regeringspartierna Moderaterne och Venstre. Danmarks statsminister, socialdemokraten Mette Frederiksen, har öppnat för att se över det danska förbudet mot kärnkraft. En dansk investeringsfond på 350 miljoner euro har lanserats med stöd av bland annat Novo Nordisk.

Finland och Estland planerar nya reaktorer – bl.a. värmereaktorer och SMR. Svenska Vattenfall är delägare i det Estländska företaget Fermi Energia.

Norge har tillsatt en statlig utredning om ny kärnkraft och gett flera myndigheter i uppdrag att ta fram underlag för en miljöprövning av nya SMR.

Kina leder byggtakten

Kina har godkänt 10 nya reaktorer i år, och förra året godkändes 11 reaktorer. Därmed överträffar de sitt eget mål om 8–10 reaktorer per år.

Och i Sverige?

Intresset från investerare är stort, både från bolag här hemma och från internationella investerare.

Regeringen har vidtagit omkring 50 åtgärder för ny kärnkraft, bland annat översyn av regelverk och tillståndsprövning samt inte minst finansieringspropositionen som riksdagen nu ska ta ställning till.

Sammanfattning

Vi är mitt i en global kapplöpning om ny kärnkraft. Det handlar inte längre om ”för eller emot”, utan om hur snabbt och hur mycket. Det är både klimatet, vår försörjningstrygghet och industrins konkurrenskraft som står på spel.

Sverige är med i matchen – men har inte råd att förlora en sekund om vi ska hålla jämna steg med omvärlden.

Ebba Busch

***

• Pettersson på Facebook
• Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168