Blev det en dröm?

Gustav Kasselstrand besökte nyligen den jämtländska kommunen Bräcke och bevittnade hur de lokala Socialdemokraterna bedrev röstfiske bland nyanlända utomeuropéer. Hur har det gått i Bräcke sedan 2015, då Ylva Johansson (S) tvingade samtliga kommuner att ta emot flyktingar?

2015 skrev verksamhetschefen för Bräckes vårdcentraler en artikel i Bräcke diakoni, där hon både försvarade och välkomnade flyktingar till Sverige och givetvis Bräcke. En i sig inte ovanlig företeelse under den perioden.

Ett annat vanligt argument under samma period var hur de nyanlända skulle rädda svensk välfärd från undergång. ”Abrehe Habtom är drömmen för en glesbygdskommun som Bräcke”, sade kommunchefen i Bräcke och nämnde en man från Eritrea som i hemlandet jobbade som mattelärare, men som 2016 ville sadla om till undersköterska.

Så hur har det fortsättningsvis gått för Bräcke kommun?

2018 kom rapporter om att bidragsutbetalningen i Bräcke ökade mest i hela Jämtland. Det stora flyktingmottagandet är en bidragande orsak till att kostnaden för socialbidrag nästan fyrdubblats.

Än värre har det gått. I april i år larmade kommunen om att likviditeten försämrats avsevärt och att kommunen nu måste låna pengar för att klara ekonomin.

Skolresultaten är heller inget att skryta över. 2021 hamnade skolorna i Bräcke på plats 267 av landets 290 kommuner, trots landets högsta lärartäthet och höga lärarlöner. Svaga betyg nämns som den enskilt största faktorn till den dåliga placeringen.

Våldsbrotten har ökat i kommunen. Mellan 2017 och 2018 såg man en ökning med hela 28 procent. Bara Jämtlands största stad, Östersund, den överetablerade skidorten Åre och den tillika invandrartäta Strömsund uppvisade en högre brottslighet än lilla Bräcke.

Den öppna arbetslösheten i Bräcke låg 2020 på 6,7 procent. En siffra högre än riksgenomsnittet.

Befolkningen har mellan 2000 och 2020 minskat med 18,4 procent. Andelen personer födda i länder utanför Europa, ökade i Bräcke med 416 procent åren 2002 – 2019. 

Hur har man då röstat i Bräcke?

Jo, 2018 såg det ut så här.

Den grå färgen ni skymtar bakom staplarna är resultaten vid 2014 års val. Så här såg det ut då.

Ni ser hos vilka två partier de största förändringarna skedde. Nu verkar det som att Socialdemokraterna i Bräcke försöker vinna röster på annat håll än de traditionella. Något som känns igen i övriga riket.

12 thoughts on “Blev det en dröm?

  1. försörjningsgraden är nog jättebra (NOT) bland raketforskarna. Vill man förstöra ett tidigare väl fungerande land så är det bara att titta på Svarabien hur man gör det snabbast.

  2. Tragiskt att S år efter år får fortsätta förstöra kommun efter kommun. Snart är hela Sverige som Bräcke och Malmö

    33
    • Ser det ut så där i Bräcke finns det ingen anledning att tro att det ser särskilt annorlunda ut i andra småorter.

      20
  3. Ja det blev sossarnas dröm , och Svenskarnas mardröm .
    Som vi röstar får vi leva.
    I otrygghet och fattigdom

    27
    1
  4. Ja det är inget nytt sossialistiska valarbetare brukar åka runt på ålderdomshem och hjälpa mindre bemedlade att stoppa rätt röstsedel i val kuvert och lämna in rösterna!
    Det ger man gott i årtionden

    53
  5. Den enda Eva Öfverman som återfinns i Sverige är en 70-åring i Falköping. Kärringen i fråga verkar vara djupt insyltad islamiseringen vilket följande reportage på SVT visar: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/moskens-coronadrag-erbjuder-vaccin-efter-fredagsbonen

    Staten via Migrationsverket borde förbjudas att ta springnota. Man fyller kommuner med asylsökande som har föga förutsättningar till att finna en vanlig anställning. Betalar nöjaktigt under två år och lämnar sedan kommunen och dess skattebetalare att bidragsförsörja dessa under resten av deras liv.

    47
    • På så sätt cementerar man makten till att för evigt bestå av sossarna.
      Det var absolut syftet med att varenda lilla håla i Sverige skulle tvingas ta emot ”fyktingar”.

    • Den ÖPPNA arbetslösheten. Den reella arbetslösheten ligger nog på 50% men man har varit duktig på att gömma folk i diverse arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

      17

Kommentera