Också humor kan mana till eftertanke. Grundversionen av följande vits hörde jag för närmare 20 år sedan. Sedermera har jag uppdaterat den för att motsvara samhällsutvecklingen.

Tolv otröstligt övergivna och alldeles ensamkommande barn var ute på promenad på stan. Alla kusiner sinsemellan, alla minderåriga i 30 års åldern. Vid en lekpark stannade de och undrade storögt. ”Varför anställer ni svenskar ett gäng bögar för att sköta ungarna på dagarna?” Integrationskoordinatorn, en socialtant som knappt fyllt 20, tog på sig ett vidsynt småleende. ”De är inte homosexuella. Det är papporna som tar hand om barnen medan mammorna är på jobb.” – ”Se där! Respekt!”

Rune Holmström