ISLAM. Idag dömdes den iranska medborgaren Hamid Noury, 61, till livstids fängelse i Stockholms tingsrätt. Han döms mot sitt nekande för folkrättsbrott och mord begångna i Iran 1988. Han utvisas också ur Sverige med förbud att återvända.

Noury måste också betala skadestånd á 40 000 kronor till 31 personer, vilket motsvarar en summa på totalt 1,2 miljoner kronor.

Rätten anser att handlingarna skedde i strid med den internationella humanitära rätten och har därför bedömts utgöra grovt folkrättsbrott. Avrättningarna som Noury deltog i riktade sig mot vänsteranhängare som avsagt sig sin islamiska tro, och bedöms som mord.

Noury har suttit häktad i Sverige sedan 2019. Enligt exiliranier lurades han till Sverige.

Åklagarna anser att han har haft en ledande roll i avrättningar av politiska fångar i Gohardashtfängelset utanför Teheran. Han misstänks ha varit delaktig i dödandet av hundratals personer, bland annat genom att leda dem till avrättningssalen.

Rättegången är historisk: Det är första gången någon har prövats för avrättningarna i Iran 1988.

Över 70 personer från olika länder har vittnat.

-Pettersson tycker det är fel att hålla denna typ av rättegång i Sverige. Hamid Noury borde dömas vid en internationell domstol, han är iransk medborgare som begått brott i Iran.

***

TIDIGARE 2021-11-08. Rättegång mot Hamid Noury om krigsbrott flyttas till Albanien

BROTTSLIGHET & INVANDRING. Den uppmärksammade rättegången mot Hamid Noury, som åtalats i Sverige misstänkt för krigsbrott i samband med tusentals avrättningar i Iran, flyttas tillfälligt till Albanien, som brukar beskrivas som en högborg för den iranska rörelsen Folkets mujahedin.

Enligt åtalet utfärdade Irans dåvarande ayatolla en så kallad fatwa, en order om att avrätta alla politiska fångar som lierade sig med rörelsen.

Tusentals personer, både medlemmar ur Folkets mujahedin och andra politiska fångar, dödades därefter under sensommaren 1988.

Det historiska målet prövar nu om Noury, som ska ha arbetat på fängelset utanför Teheran där avrättningarna ägde rum, kan anses vara juridiskt skyldig till både mord och folkrättsbrott.

Många av fallets cirka 70 målsägare och vittnen har inte kunnat ta sig till Stockholm och har hörts på länk, men då flera målsägare bor i flyktingläger i Albanien flyttar rätten verksamheten dit, och lånar en rättssal under två veckor för att höra sju målsägare.

– Det är mycket ovanligt, men kan hända ibland, säger målsägarbiträdet Göran Hjalmarsson till TT. Åtalade Noury stannar däremot kvar i Stockholm, där han har suttit häktad i två år.

-Pettersson tycker att även herr Noury ska flyttas till Albanien för att dömas och avtjäna sitt straff där eftersom Dalman verkar ha semester.

***

TIDIGARE 2021-07-27. Hamid Noury åtalas för folkrättsbrott och massmord i Iran

BROTTSLIGHET & INVANDRING. I dag, tisdag den 27 juli 2021 har åtal väckts mot Hamid Noury, född 1960 och iransk medborgare med tolkbehov på persiska, för dels folkrättsbrott, grovt brott, dels mord begångna i Iran 1988.

Åtalspunkt 1 – folkrättsbrott, grovt brott

1981–1988 pågick en internationell väpnad konflikt mellan Iran och Irak. I den avslutande fasen av den väpnade konflikten attackerades Iran vid flera tillfällen, bland annat den 26 juli 1988, av en väpnad gren av den politiska organisationen Iranska Folkets Mujahedin.

Irans dåvarande högste ledare, Ayatollah Khomeini, utfärdade kort därefter en order om att alla fångar i iranska fängelser som sympatiserade med Mujahedin och som var lojala i sin övertygelse skulle avrättas. Med anledning av ordern avrättades ett mycket stort antal av dessa fångar mellan den 30 juli och 16 augusti 1988 i fängelset Gohardasht i Karaj i Iran.

Den åtalade personen var, enligt åklagarna, vid den här tiden assistent till den biträdande åklagaren i fängelset i Gohardasht. Enligt åtalet har han, tillsammans med andra gärningspersoner i fängelset, deltagit i massavrättningarna och misstänks för att uppsåtligen ha berövat livet av ett mycket stort antal fångar som sympatiserade med Mujahedin samt att han utsatt fångar för ett svårt lidande som enligt åklagarna är att bedöma som tortyr och omänsklig behandling.

Enligt åtalet var Mujahedin delaktig i den internationella väpnade konflikten mellan Iran och Irak. Mujahedins attacker utgick från irakiskt territorium och skedde i samarbete med den irakiska armén. Åklagarna menar också att det fanns ett samband mellan den väpnade konflikten och massavrättningarnas varför denna gärning bedömts utgöra folkrättsbrott, grovt brott.

Åtalspunkt 2 – mord

Ledningen i Iran beslutade därefter någon gång före den 27 augusti 1988 att även andra politiska fångar i iranska fängelser, som sympatiserade med olika vänstergrupper och som ansågs ha avsagt sig sin islamiska tro, skulle avrättas. Ett mycket stort antal av dessa fångar avrättades därefter under perioden 27 augusti – 6 september 1988 i fängelset Gohardasht i Karaj i Iran.

Åtalet omfattar också att den misstänkte, tillsammans med andra gärningsmän under denna period, har berövat livet av ett mycket stort antal fångar som sympatiserade med andra vänstergrupperoch som ansågs ha avsagt sig sin islamiska tro. Dessa gärningar har inte bedömts ha samband med den väpnade konflikten och då brott mot mänskligheten inte kriminaliserades i Sverige förrän den 1 juli 2014 har dessa gärningar rubricerats som mord.

– Folkrättsbrott, eller krigsbrott som det också kallas, är ett av de allra grövsta brotten, både sett internationellt och i den svenska lagstiftningen. Folkrättsbrott har bedömts vara så allvarligt att oavsett var de begås eller av vem så ska nationella domstolar kunna pröva sådana misstankar. På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson.

– Den omfattande polisutredningen som lett fram till detta åtal är en viktig signal att även om brott har begåtts utanför Sveriges gränser och många år tillbaka i tiden, så kan denna typ av misstankar lagföras i Sverige, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson.

– Brott mot mänskligheten blev en del av den svenska brottsbalken först den 1 juli 2014 varför vi i åtalet inte har kunnat använda oss av den rubriceringen då de åtalade gärningarna ägde rum innan dess. Åtalet avser därför rubriceringarna folkrättsbrott, grovt brott och mord, klargör Kristina Lindhoff Carleson.

Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 15255-19.

Målsäganden, vittnen och sakkunniga från olika delar av världen kommer att höras under förhandlingen som beräknas pågå från och med den 10 augusti 2021 till och med april 2022.

-Pettersson säger att Hamid Noury anlände till Arlanda i november 2019 och har suttit häktad sedan dess. Varför ska Sverige kosta på en mångmiljonrättegång på den massmördaren? Hade herr Noury hoppats på en lugn pension i Sverige?

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168