INSÄNDARE. ”Trådlöst”. Kanske ett begrepp som dagens unga inte förstår. Men så hette det när tekniken kom. Nu heter det ju uajfaj och bluetooth. (Bluetooth är f ö en skånsk uppfinning från Lund).

Trådlöst. Tänk att man kunde hålla i telefonluren utan sladd till apparaten. En lång antenn i luren höll kontakt med basstationen, som var ansluten med tråd till vägguttaget. Man kunde öppna bilen genom att trycka på en knapp i nyckelknippan. Trådlöst.

Trådlöst beskriver bra hur det SVENSKA samhället har kommit att bli. Kriminaliteten är trådlös. Regeringen har ingen inga trådar att dra i – man kan bara hoppas att de kriminella inte gör något värre.

Invandringen är trådlös. Ingen styr. Ingen vet hur många som tänker komma hit och det finns inga antal satta för hanterbar nivå. Trådlöst svävar invandringspolitiken.

Trådlös management – så svenskt att jag fick en chock när jag först kom till Sverige och fick jobb på ett stort skånsk industriföretag. (Att kunna engelska räckte – det var ju koncernspråket). Chefen var en modern gestalt som skippat adelsdelen av sitt efternamn. Han levde efter ”trådlös”. Gör vad ni vill efter eget huvud var budskapet till alla medarbetare. Jag bjuder på Ramlösa. (Uttalas rammm-lösa och jävelen ta den som sarr raaaam-lösa). Ungefär så han uppfostrade sina barn. Trådlöst.  Och där kom jag direkt från en tysk företagskultur med strikt jawohl-hierarki och stängda dörrar. Och dessförinnan från en lös amerikansk miljö där alla säger yes-sir till chefen som alltid är kompis med alla och hands-on på produktionen. Min velour-chef kunde inte styra sina småbarn; de härjade vind för våg i orten. När så företaget blev uppköpt av illasinnade konkurrenter och produktionsutrustningen skeppades till varmare länder, seglade chefen vidare till nya höga poster inom svenskt näringsliv. Och fortsatte med svensk modern trådlöst management och ödelade företag efter företag.

Den svenska regeringen driver landet trådlöst. Utvecklingen har ingen koppling till ställda mål, ingen uppföljning av fattade beslut, ingen koppling till landets ekonomiska resurser och ingen koppling till resurserna i andra delar av samhället såsom sjukvård och rättsväsende. Ungefär som en sån där lava-lampa man stirrar på i väntan på att sjuksköterskan ska ropa upp ens namn.

INVANDRINGEN är som en klump som flyter runt i en sån lava-lampa. En klump som ständigt byter form och som ingen styr. Eller har instrument att styra. Den KRIMINELLA världen är en annan klump. Ibland krockar de två och bildar en tredje klump. VEMSOM-vistas-i-landet är en annan klump som ingen har någon kontroll över. Staten har ingen tråd till KOMMUNERNA mer än en navelsträng med vilken de förser hungrande kommuner med näring från de mer välbeställda. URBANISERINGEN är ytterligare en geleform i lava-lampan som flyter runt och samlar sig i olika hörn. ENERGITILLGÅNGEN, ja det är ännu en jävla klump som krymper för varje dag där den flyter runt i lampan, trådlöst. Lava-Sverige har många klumpar. Och vattnet blir allt grumligare utan tillförsel av friskt syre.

Nej, ”trådlöst” funkar inte längre – och har bara funkat när näringsnivån i lavalampans vatten var hög. Nu krävs att Sverige tappar det sura lakvattnet ur lampan och att väljarna skapar en regering med trådar. Vajrar. Armeringsjärn. Som kan fånga upp dessa omkringtumlande klumpar och få styr på dem.

Mary Agnes