Israels ambassadör: Tid för förändring


DEBATT. Som Israels ambassadör i Sverige har jag inte för avsikt att göra några ställningstaganden i den svenska inrikespolitiken. Med detta sagt – när det gäller den svenska utrikespolitiken gentemot Israel är det emellertid min skyldighet att uttrycka min åsikt.

Utan synpunkter på nästa regerings sammansättning och vilka partier som kommer att ingå i denna, förväntar sig Jerusalem en djupgående och betydande förändring med avseende på den svenska regeringens inställning till Israel.

Vi förväntar oss att en ny regering skall formulera en mycket mer balanserad, realistisk, pragmatisk och välvilligt inställd politik till Israel.

Det är ingen hemlighet att den senaste regeringen har fått relationerna mellan Sverige och Israel att försämras i aldrig tidigare skådad grad. Den fientliga, ensidiga, obalanserade svenska politiken som vi sett under senare år har orsakat stor skada, inte så mycket för Israel, som huvudsakligen för Sverige självt.

Den ensidiga och radikala svenska hållningen har lett till en situation där Sverige har ställt sig utanför den diplomatiska processen i fråga om fredsansträngningarna i Mellanöstern, och berövat Sverige möjligheten att påverka och spela någon som helst roll i försöken att föra freden framåt. Den har gjort Sveriges röst irrelevant för hela denna fråga. Tilltron till den svenska politiken har drastiskt minskat i Jerusalem och det har i samma grad Sveriges förmåga att praktiskt bidra till fredsansträngningarna.

Under de senaste fyra åren har Sverige huvudsakligen varit upptaget av kontakter med likasinnade aktörer i Mellanöstern. En sådan dialog är otvivelaktigt mycket bekväm och mycket lätt men dess reella möjligheter att praktiskt och konkret bidra till ett främjande av freden är alltigenom negligerbara.

Det är viktigt att minnas att Sveriges fientliga politik gentemot Israel inte började med den senaste regeringen. Den föregicks av många år av en politik som baserades på en ideologistyrd, dogmatisk, radikal agenda som tog form vid tiden för den ”Nya vänsterns” uppträdande vid 60-talets slut. Denna agenda utmärkte sig huvudsakligen för ett moralistiskt predikande i den överlägsna och paternalistiska ton som är karakteristisk för dem som anser sig ha världsmonopol på moral.

Under många år kom det i Sverige att utvecklas en besatthet i fråga om allt som rörde Israel. De svenska regeringarna föredrog vänskapliga relationer med några av de våldsammaste diktaturerna i Mellanöstern framför nära relationer till regionens enda demokrati.

Emellanåt har det förefallit som om den svenska utrikespolitiken i fråga om Mellanöstern blivit kvar i det tidiga 70-talet. Den har fullständigt lämnat utan avseende de dramatiska förändringar som ägt rum i Mellanöstern under senare år. De djupgående förändringar som kommit att prägla den islamiska och arabiska världen – förändringar såsom den dramatiska och växande sprickan mellan sunni och shia, kriget i Syrien, Irans strävan efter hegemoni – allt detta har inte kunnat bota besattheten av Israel. Mellanöstern har förändrats, hela världsordningen har varit stadd i förändring men den svenska Israel-politiken har förblivit densamma som på 70- och 80-talen.

Ett lågvattenmärke i relationerna var den svenska regeringens beslut att erkänna en så kallad ”palestinsk stat”. Detta beslut orsakade skada på två sätt. Först och främst skadade det fredsprocessen mellan israeler och palestinier. Den svenska regeringen beslöt att föregripa resultaten av israelisk-palestinska förhandlingar innan de ens börjat. Detta gjorde palestinierna ovilliga att återvända till förhandlingsbordet. Det var otroligt att kunna konstatera i vilken utsträckning den svenska regeringen helt bortsåg från Israels legitima intressen såsom landets rätt till självförsvar mot islamistisk terrorism. Det andra avseende i vilket beslutet var skadligt var naturligtvis i fråga om de bilaterala relationerna mellan Israel och Sverige. Det svenska beslutet har återigen fått Sverige att framstå som det mest Israel-fientliga landet i Europa.

Vi har ofta hört sägas att medan Sverige de facto bedriver en anti-israelisk politik, avser man samtidigt att bekämpa antisemitismen. I synen på det genomförbara i detta finns emellertid många som har avvikande mening.

Det viktigaste, mest avgörande och nödvändiga redskapet för att bekämpa antisemitism är utbildning. Det formella utbildningssystemet spelar en avgörande roll för att praktiskt leda bekämpandet av antisemitism i skolor och utbildningsanstalter.

Den som vill leda ärliga och effektiva ansträngningar att bekämpa denna måste också stå i intensiv kontakt med den judiska statens företrädare – för att sända lärare till Yad Vashem i Jerusalem och över huvud taget kunna föra en nära och förtroendefull dialog med den stat som är förintelseöverlevarnas stat. Så har verkligheten uppenbarligen inte sett ut i fråga om utbildningssystemet i Sverige under senare år – där ledande politiska företrädare bland annat på utbildningsområdet haft en påfallande antagonistisk inställning till den judiska staten.

Det är nu hög tid att fråga sig i vilken riktning den svenska Israel-politiken kommer att röra sig inför framtiden. Jag skulle återigen vilja understryka att jag inte avser att ta parti i den inrikespolitiska debatten i Sverige. I grund och botten är det inte det snävt partipolitiska perspektivet som här är det viktiga. Med detta sagt förväntar jag mig dock – oavsett vilka partier en ny regering kommer att innefatta – att den i grunden kommer att ändra sin politik gentemot Israel och formulera en mycket mer balanserad och pragmatisk policy härvidlag. Det är hög tid att formulera en politik som stödjer Israel, det enda land i Mellanöstern som med Sverige delar samma grundläggande värden: frihet, demokrati, jämställdhet och ett öppet samhälle.

En ny svensk politik gentemot Israel – en mycket mer balanserad och vänligt inställd sådan som bättre passar dagens realiteter i Mellanöstern, inte 70-talets – kommer att göra det möjligt för Sverige att göra sin röst hörd inte bara i arabvärlden utan också i Jerusalem, Israels huvudstad.

ILAN BEN-DOV

Israels ambassadör i Stockholm

(texten publicerades ursprungligen i Svenska Dagbladet)

Här ser man tydligt hur ojusta judarna är som ockuperat en massa arabiskt och muslimskt land


12 responses to “Israels ambassadör: Tid för förändring

  • Jack

    Jag håller med. Vad är det första socialdemokraterna och Miljöpartiet gör när de kommer till makten? Erkänner en terroristregering i Mellanöstern. Det värsta av allt, det finns svenskar som röstar på det terroriskpartiet. Jag läste att det finns 30% invandrare i Sverige. Det måste vara några av dom och några senildementa som röstar på sossarna.

    Gilla

    • Mässkalle

      @Jack, håller med bortsett från att de arbetsförmögna INTE röstar på den avsatta regeringen oavsett varifrån de kommer. De som flytt från MEA-ländernas av politiska skäl är inte heller rödgröna. Däremot röstar de arbetsoförmögna välfärdsimmigranternarödgrönt. Visst finns det avvikelser, men i stora drag.

      Skulle vara intressant med en saklig utredning om de nya svenskarnas politiska hemvist. Eller är det klanröster som gäller?
      Exemplet är miljöpartiets riksdagsplats som gick till en ung muslimska från Angered.

      Gilla

  • Stenbock

    Jo allt försämrar sig dagligen. Europa är på god väg in i en lågkonjunktur.
    I dag sjönk Frankfurterbörsen till ett djup,som sällan tidigare. Att det var årets bottennapp som visades upp,tyder på att alla nykomlingar som skulle berika oss,inte har hjälpt nämnvärt !
    Det som om inte bidragstagarna från Orienten skinnar oss på,eldar de upp under kvälls och nattimmarna ….
    Samtidigt blir Abzurdska nödmynten dagligen mindre värda.

    Gilla

  • Jsm

    Tamejfan så man blir äcklad ….varför skall man hålla sig väl med ett land som fördriver/mördar folk på daglig basis . Att det utövas apartheid i allra högsta grad där nere i den enda ”demokratiska staten” gör ju inte saken bättre . Fyfan alltså …att man ska kunna få hålla på som dem o komma undan med det år 2018 .

    Gilla

    • tikamax

      VAD MENAR DU? VAD ÄR DET ISRAEL ”kommer undan med” och vilka kunskaper har du f u att du troligen är palestinier? Och lärt i skolan den synpunkt du har på ISRAEL.

      Gilla

    • Billy Boy

      @ Jsm
      Du menar förstås den apartheid-politik som Palestina bedriver mot Israels medborgare.

      Gilla

      • Lagro

        Abbas målsättning är att skapa en palestinsk stat av det som är Israel idag med Gaza och Väst Banken.
        Om hans plan går i uppfyllelse finns det inga israeler i Palestina, utan det blir judar och palestinier.

        Gilla

    • Mässkalle

      @Jsm , klockan 22:20 skall man tänka på Pettersson bloggregler och inte trycka på sänd. Klockan 07:26 har du en nyktrare syn på problemet. Men är det inte Abbas som vill kasta alla zionister i Medelhavet. Eller har jag inte förstått vad Apartheid är i försöket att skapa fred mellan Israel och Palestina?

      Gilla

  • Erik Bergman

    Men hur ska det gå till? En grupp av tjänstemän vid UD har gått ut med att de ska motarbeta en ny regering som har annan uppfattning än dom.

    Gilla

Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton och var artig, hota aldrig, använt sunt förnuft. Tre eller fler länkar innebär att kommentaren ställs i kö och måste vänta på godkännande.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: