BROTTSLIGHET. I somras vaknade en man i Östersund av att någon höll på att bryta sig in via altandörren. När mannen gick till altandörren upptäckte han en okänd person som han hann titta tydligt på i några sekunder innan mannen sprang från platsen.

Mannen larmade polisen och 20 minuter senare kunde en 31-årig man gripas i närheten av mannens bostad.

Mannen kunde direkt, till polisen, uppge att 31-åringen var samma person som han hade sett tidigare under natten. Hans stämde också väl in på det signalement som mannen hade lämnat.

Redan en timme före inbrottsförsöket hade en av poliserna stött på den 31-årige mannen – som är välkänd av polisen – och då noterat att han hade en genomskinlig plastpåse med en läskburk och en förpackning asiatisk mat.

En exakt sådan påse hittades på mannen altan efter det att den okände mannen hades sprungit därifrån.

31-åringen åtalades vid Östersunds tingsrätt gör försök till grov stöld.

Tingsrätten var i och för sig var skeptiskt till hur mannens utpekande av 31-åringen hade gått till och att ”stor försiktighet måste iakttas” när det gäller tillförlitligheten i hans uppgifter.”

Tingsrätten skrev: ”Med hänsyn till att identifikationen skett kort efter att polisen gripit en person i närheten av brottsplatsen, att det varit fråga om en för målsäganden tidigare okänd person, att det är oklart på vilket sätt polisens frågor beträffande identifikationen ställts till målsäganden, samt att det varit fråga om en konfrontation där ingen annan person än X funnits med som misstänkt gärningsman, menar tingsrätten att det finns ett betydande utrymme för att målsäganden kan ha misstagit sig vid detta utpekande.”

Sammantaget ansåg tingsrätten dock att bevisningen var tillräckligt stark för att 31-åringen skulle dömas. Eftersom han samtidigt dömdes för fyra fall av ringa narkotikabrott – och dessutom befann sig under prövotid för en villkorligt medgiven frihet – dömdes han till tre månaders fängelse.

31-åringen överklagade till Hovrätten för Nedre Norrland som nu gör en annan värdering av åklagarens bevisning.

Hovrätten anser att det lämnade signalementet har varit ”tämligen vagt” och att detta tillsammans med den påträffade matkassen endast ”med viss styrka” talar för att 31-åringen skulle vara gärningsmannen.

Hovrätten skriver dessutom: ”På av tingsrätten anförda skäl kan MÄ:s (mannens) utpekande av X (den tilltalade), kort efter att X hade gripits, inte tillmätas något betydande bevisvärde.”

31-åringen frias därför av hovrätten. Ett hovrättsråd och en nämndeman är dock skiljaktiga och vill att mannen ska dömas.

Dagens Juridik