Det finns några få men de är inga övermänniskor. Hur skall en lärare kunna ta hand om en klass med 25-30 elever. 10 nyanlända, 1 med autism och 3 med ADHD som exempel, då hjälper ingen utbildning i världen. Enligt professor Sven Bölte så måste utbildningen förändras och jag kan hålla med till viss del. Lika mycket måste inställningen förändras hos lärare och skolinspektionen.
Nu är det många lärare som erkänner att de inte har kompetens att klara barn med autism och ADHD. För 10 år sedan var lärarna ”världsbäst” i detta ämne och lovade guld till oss som hade barn med ADHD – pyttsan. De kunde ingenting. Barnen behandlades som bortskämda skitungar i ett flertal skolor i Mölndals kommun. Varför har de kommit på NU att de inte kan någonting om detta när det anmälts till skolinspektion och annat i många år. Var vi föräldrar inte ”kunniga” nog?
Hade man inte kämpat med näbbar och klor för sitt barn och orättvisorna från skola och skolinspektion så hade det aldrig gått att genomföra grundskola och gymnasium. Speciallärare kombinerat med medicin blev himmelrike för både barn och förälder.
Alla barn med ADHD är olika, alla barn med autism är olika och det gäller att hitta rätt metod för varje elev. Hur skall en lärare hinna med?? Det krävs mer än utbildning för att lösa detta problem för både lärare och elever. Jag är dock glad att problemen tas upp nu – bättre sent än aldrig. Det har i flera år kritiserats att man ger ADHD barn medicin men för många har det varit räddningen. Tacksamheten vet inga gränser hos många barn som fått denna möjlighet. Framförallt så mår de flesta mycket bättre när de får ”lugna ned” sig.
Jag tycker det verkar som att man är väldigt pigg på att sätta diagnoser på barn. Redan när ett barn är nyfödd sitter en del människor och söker fel. Vi utvecklas i olika takt. En del är lugna och sävliga andra har svårt att sitta still och pratar oavbrutet. Vad är normalt? Vem bestämmer vad som är normalt? Det verkar som att alla människor ska vara stöpta i samma form. Avviker man så behövs en diagnos? Man medicinerar små barn och frågan är vilka biverkningar som finns. Jag känner människor som har svårt med rättstavning men är suveräna på allt som ska göras praktiskt från bil till hus.
Naturligtvis finns det barn i behov av hjälp men de sista åren verkar man ha sökt efter att hitta ”felen” som i vissa fall är en personlighet.
Numera kan man om man har råd tydligen skräddarsy barn och beställa intelligensnivån och om barnet ex ska vara ett musikaliskt -eller matematiskt underbarn. Personligen hoppas jag att de misslyckas, för ett sådant samhälle vill jag inte leva i.
Som sagt det är en hårfin skillnad mellan geni och galen.
Nya diagnoser nya boktavskombinatoner.. … sen några år tiĺbaka.. märkligt..
Är det något nytt i dricksvattnet sen 80-90-talet?
Jag blev utdragen ur ordinarie klasslektioner för att gå hos talpedagog kanske 2 timmar i veckan pga mindre hörselskada trots att jag hemifrån hade större ordförråd än dom flesta andra.
Detta gjorde mig mobbad.
Så jag vet inte om små problem med nån löses med olika uppdelningar av individer.
Och sen när har måttligt våld skadat nån?
Jag tror den historien fått oproportionerliga proportioner i vänstermedia.
Det borde väl vara en fördel att erbjudas talpedagog om hörselskadan påverkat ditt tal. Ett stort ordförråd har ju inget med själva talet att göra.
En sådan sak har man kanske inte tid/råd med idag så du hade tur.
Sverige är ett uland och efterblivet på många sätt särskilt det urusla skolsystemet är katastrofalt dåligt där alla elever oavsett handikapp/funktionshinder tvingas in i ett fyrkantigt stumt rigid regelverk.
Sverige är ett mycket handikappsfientligt land.Det finns få eller inga resurser när det handlar om barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser,skamligt är bara förnamnet.Svenska skolan orsakar att så många barn med olika diagnoser tappar allt lilla självförtroende de har kämpat för att uppnå i många år,skolan får dessa utsatta elever att känna sig värdelösa.Fruktansvärt! Detta har de Svenskfientliga politikerna jobbar medvetet med under decennier då de ställt grupp mot grupp negativt särbehandlat svenska barn med funktionshinder då dessa marginaliserats och fått klara sig själva i skolan medans det har funnits hur mycket resurser som helst för invandrare från mena,både barn och vuxna.
Jag har själv stor erfarenhet av att kämpa för min son som har autism, i många år har jag stridit för hans rätt till en fungerande och anpassad skolgång,men systemet har inte ändrats och okunskapen hos både rektorer och lärare är enormt stor,skrämmande stor,fortfarande 2016 är det fåtal lärare med specialkompetens inom just autismspektrumet och dessa finns då på specialskolor i de stora städerna i landet.Politikerna har valt att strunta i att skräddarsy lärarutbildningen så att alla våra barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder som tvingats bli stugsittare pga det totalt misslyckade och handikappsfientliga skolsystemet skapat av totalt idiotiska obildade och oengagerade politiker som vägrar inse fakta,vägrar ändra och förbättra skolsystemet.Det finns tusentals stugsittare i Sverige idag,pga skolan inte har resurser,inte kunskap att ge dessa elever en värdig och anpassad grundskoleutbildning.Jag har själv en son med autism som kämpar för att han skall få den skolutbildning han behöver.Sverige är världsbäst på att ha möten,möten,utredningar,utvärderingar,undersökningar till förbannelse med i princip noll resultat för den enskilde eleven.Skandal och ovärdigt och fullständigt kontraproduktivt.I det lilla samhälle vi bor (nästan 11 000 inv) fanns en liten skola med plats för ett fåtal elever (ca 6 st) med bla autism och adhd men behovet var så mycket större, lärarna var mycket engagerade och duktiga trots att bara en hade specialkompetens inom området.Tyvärr lades den lilla skolan ned förra året med motivering att eleverna måste integreras i den stora högstadieskolan vilket har varit krav och lag på sedan 2011 tror jag,så istället för att ta lärdom så gör kommunen tvärtemot ,och skyller på regeringen att elever med neuropsykiatriska funktionshinder måste anpassa sig efter fyrkanten.Det ryktas att den lilla nedlagda skolan skall bli ytterligare ett hvb hem för ”ensamkommande” vuxna män från Afghanistan.
Jag har vårdat min son med autism hemma i många år nu pga att svenska skolan inte kan ge honom den skolutbildning han behöver.Kampen för hans rättigheter fortsätter jag oavsett för min son är värd ett så bra liv som möjligt och han förtjänar att må så bra som han kan men obildade och handikappsfientliga politiker gör allt för att förstöra min sons liv och ger han inga möjligheter alls till en utbildning och meningsfull tillvaro.Men jag ger mig aldrig,aldrig!
Kan inte mer än att hålla med, är pedagog och arbetar med barn från 1-12 år och jag har ingen utbildning om dessa diagnoser. Hur man på bästa och rätta sättet bemöter dessa barn.
Sedan har vi problemet med föräldrar som vägrar inse att deras barn har någon sorts diagnos och jobbar emot oss. Det gör bara att barnet inte får den hjälp som dem behöver och faktiskt har rätt till.
Jag hade gärna gått en utbildning om detta och det är något som behövs i alla verksamheter.
Sedan har vi problemet med nyanlända det märks att dom aldrig gått på förskola innan utan är vana att leka ute vind för våg. De kan inte uppföra sig och är rent av för jävliga. Det som stör mig mest är att de går före i kön, 4 månderas kö till en dagisplats har vi på vår lilla ort. Men nyanlända åker in på en räkmacka då deras päron ska gå på SFI.
Vi arbetar ihjäl oss och man mår dåligt när man är på jobbet, när man kommer hem och vaknar med ångest över att behöva gå till jobbet.
Vi gör så gott vi kan men 40 barn i en lokal som är anpassad för 20 så blir det stökigt och högljutt. Vi kan inte vara ute med barnen i 8 timmar. Vissa föräldrar förstår vår situation andra tycks tro att vi ska ha övernaturliga krafter.
När jag var ung hade man särskilda hjälpklasser. Men det kanske räknas som ”diskriminerande” nu för tiden?
Tänkte precis skriva detta. Det fungerade ju med hjälpklasser förr. Visserligen fick de flesta kanske jobb som lastbilschaufförer efter avslutad skolgång. Idag blir enkla jobb alltmer sällsynt. Men de måste separeras från de som är i skolan för att lära sig.
problemet är att barnen får diagnoserna för sent. Innan dess får de inga mediciner, extra stöd eller assistenter. Barnen behöver få dianosen redan i förskolan.
Sen finns det föräldrar som vägrar inse att deras barn inte är som andra barn.