Den 10e december 2015 blev jag kallad till min chef på SR Luise Steinberger.
– Vi fick ett mejl som uppmärksammar oss på dina debattartiklar i flyktingfrågan. Vår chef Ingemar har bestämt att du inte kan rapportera något om flyktingkrisen hos oss.
Hon syftade på flera debattartiklar som jag hade skrivit som fd asylhandläggare på Migrationsverket innan jag anställdes på SR och som publicerades av SvD, Aftonbladet och Dagens Samhälle. Artiklarna tog inte ställning för eller emot migrationen utan hade fokus på tekniska brister vid handläggning av asylärenden.
– Om du vill fortsätta arbeta här kan du inte skriva något mer om det …eh ta ställning i frågan till exempel på sociala medier heller. Det handlar om att man inte får ta ställning i kontroversiella frågor.
Jag försökte kontra: -Men jag tar ju inte ställning i mina artiklar.
Hon tittade blankt på mig: – Jag läste dina artiklar och jag tycker de är jättebra… men du kritiserar ändå systemet. Public service anklagas ju för att vara vänstervridet…
Samtalet ägde rum under den pågående debatten på de liberala ledarsidorna om SR och SVTs senaste rekryteringar och jag trodde att hon som trogen soldat i public services tjänst skulle avfärda anklagelserna bestämt. Men hon sa:
– Personligen håller jag med om det. Det händer att folk bryter mot programreglerna som vi har och det är okej om de uttalar sig vänsteranstryket. Men om de inte uttalar sig vänsteranstryket… eeh… då har de genast cheferna. Om jag ska vara helt ärlig – om man förbjuds att rapportera om ett visst ämne, särskilt om ett viktigt ämne, då är man inte särskilt användbar för oss som inhoppsvikarie…
Och jag var just en inhoppsvikarie. Sådana samtal med yttrandeförbud och förtäckta hot om uppsägning förekommer i det land jag är ifrån – en åsiktsdiktatur som styrs med järnhand. Som den gången 2012 då jag efter mina reportage från Syrien för ryska medier om Assadpolisens övergrepp mot folket fick en order från mina redaktörer att tagga ner, vara mer ”objektiv” och sluta skriva om Syrien. Jag svarade då med att avbryta samarbetet med ryska redaktionen och börja skriva på svenska – men ibland känns det som att jag aldrig lämnat Ryssland.
För att reda ut frågetecken bestämde jag mig för att prata med den högre chef som direktivet uppgavs komma ifrån – Ingemar Löfgren.
– Jag läste dina artiklar och jag tycker inte heller att de är särskilt anmärkningsvärda men våra lyssnare kan ifrågasätta att något material du gör för oss kan du ha gjort just därför att du skrev dessa artiklar.
– Men varför får jag inte skriva telegram (nyheter på hemsidan – anm.) i så fall? De läggs upp osignerade så ingen kommer att kunna dra den kopplingen. Det blir ju konstigt när den person på redaktionen som är mest insatt i migrationsfrågan inte får skriva om den.
Chefen blev röd i ansiktet.
– Ja… eeh… du… det är förtroende som det handlar om i slutändan…
Förtroendet fanns inte längre tydligen: fyra dagar efter det här samtalet fick jag besked om att jag stängs av från tjänsten och inte längre är aktuell för anställningen på SR.
Så nu har jag svaret – ganska partiskt. Tänk på det nästa gång ni lyssnar på Ekot.
Egor Putilov,
fd asylhandläggare, fd reporter på SR
Public Service är inget annat än ett stort jävla kommunistnäste
som borde rökas ut !
I ett land utan intelligentia, som i vårt Sverige, råder medelmåttans diktatur. Begåvade och kunniga personer utsätts direkta repressalier som påverkar både deras yrkesverksamhet och försörjningsförmåga, vilket medför att få vågar yttra sig. Ännu färre kommer det att bli i en snar framtid. När kommer en artikulerad diskussion om lyxkryssaren i massmedia, SR och SVT inräknat?
SVT styrs ju, liksom DN, Aftonbladet och Expressen, av EXPO.
Cheferna har ju valts ut för att de är lydiga nickedockor.
Gäller också valet av chefer på nyckelpositioner, ex vis polisen
Det känns skönt varje gång dessa diktaturens kreatur avslöjas.
Får mig osökt att tänka på Anna Kindberg Batra. När hon ”dömde ut” Lena Adelsohn Liljeroth för att hon läste Avpixlat. Inte bara public service som ställer orimliga krav på sina ”anställda” När skall PK-folket öppna ögonen och sluta blunda för verkligheten?.
Att stödja SVT/SR är som att betala sin fiende.
Om vi alla försöker påverka vår omgivning att varken titta eller lyssna på något som kommer från statliga eller styrda (som Bonnier och TT) medier, så kommer de att självdö.
Public service opartiskt ? Dagens skämt. Vägra finansiera detta säg upp licensen om ni inte gjort det förut. Ringer dom på dörren så låt dom koma lika långt som Jehovas Vittne.
Inte ens i närheten sv opartiskt. Är del av ett propagandamaskineri som jag slutat konsumera public service helt och hållet. Jag vet vad de vill och eftersträvar och det passar inte min värdegrund. Det finns gott om info att söka för att skapa sig en mer komplett bild.
”…ibland känns det som att jag aldrig lämnat Ryssland”…
FEL!
Det är SOVJETISK DIKTATUR som är likheten!