INRIKES. För några dagar sedan utsågs miljöpartiets förre språkrör Peter Eriksson till Sveriges nye bostadsminister efter att islamisten Mehmet Kaplan avgått. I media och bland politiker har Eriksson i huvudsak fått beröm, trots att han har en hel del lik i lasten och trots att han försvarade Kaplan kraftfullt.

Rune Lanestrand skriver på sin blogg att det stinker i statsrådet Peter Erikssons garderob som han lämnade efter sig som kommunalråd i Kalix.
Eriksson som först var väldigt populär efter att ha talat vitt och brett om att demokratisera kommunen efter socialdemokraternas mångåriga enpartistyre.
Men den demokratiska fernissan flagnade snabbt då folk krävde folkomröstning när kommunledningen ville lägga ner tre landsbygdsskolor.
Trots att tillräckligt många namn samlats in för att få begära en folkomröstning sade kommunstyrelsen nej.
– Det är väl ingen som kan tro att det kan bli något annat än det förslag man redan tagit fram. Så jag vet inte vad man är ute efter egentligen, säger Peter Eriksson till DN.

I lokala tidningar utpekades han som en diktator och fick kritik för att vara omöjlig att samarbeta med. Han tappade också kontrollen över kommunens ekonomi och räddade sig från att bli bortröstad genom att bli språkrör för Miljöpartiet 2002. Med svansen mellan benen smet han i väg från de uppretade Kalixborna genom att samma år återväljas till riksdagen.

Knappast någon inom miljöpartiet har så stor skuld i partiets förvandling från miljöparti till ett parti för politiska strebrar och karriärister som Eriksson .

Att försöka förnya miljöpartiet med den lätt vinbrässerade och sömnige Peter Eriksson ser jag som ett rent skämt. Eriksson blir inte mer attraktiv när det nu kommer fram att han köpt golfbollar för 10185 kronor. Specialdesignade med sitt namn på och betalda av skattebetalarna.

Men många tycker nog om att slå hårt på den bollen.

Hela Miljöpartiet ”nystart” är egentligen ett enda stort skämt när man sviker alla vallöften och börjar med att rösta ja till värdlandsavtalet med NATO.

Rune Lanestrand