Pettersson fick ett brev med ord och inga visor del 2.

Nacka den  7 december 2011

Till Socialdemokraterna; partisekretare Carin Jämtin, partiordförande Håkan Juholt f k. Kanslichef Sven-Erik Söder, gruppledare Carina Moberg samt Marita Ulvskog,  Lars Stjernkvist, Ingvar Carlsson och VU f k.

Den moraliska rötan i Rörelsen 2

Rofferi och hyckleri – Håkan Juholt för ”sossetetens” traditioner vidare

Håkan Juholt har än en gång blottat det offentliga hyckleriet och är en ”värdig” representant för mygelkulturen i Rörelsen.

Han är en politiker som åker land och rike runt och i ord attackerar girighet, orättvisor och bristande solidaritet.  Han pratar om det ”viktiga gemensamma” och tar samtidigt själv för mycket för egen del av detta ”gemensamma.”   I sitt jungfru tal konstaterade  Juholt  att ”Ett land där hjärtlöshet och girighet breder ut sig, där är det något som håller på att gå sönder. Det är det omoderna Sverige som är på väg tillbaka – med barnfattigdom, otrygga anställningar…”

Juholt borde ha sagt ”Ett land där hjärtlöshet och girighet breder ut sig, där är det något som håller på att gå sönder. Det är det omoderna Sverige, där makthavarna berikar sig på de fattigas bekostnad och hänsynslöst tillskansar sig det de kan komma över…”

Hur en man som låtit riksdagen stå för ”kulbons” boendekostnader, tagit ut dubbla reseersättningar, semestrat med ”kulbon” på skattebetalarnas bekostnad ö h t vågar ta ord som ”girighet” och ”bidrag” i sin  mun är en gåta och ökar politikerföraktet med minst 500 procent!  Efter detta kan ingen se Juholt som en trovärdig representant för arbetarklassen eller de svaga i samhället. Alla ser honom som en företrädare för en privilegierad politikerklass med väl tilltagna löner och förmåner och rätt att ta för sig. Han lever som alla andra makthavare i sin egen värld, där pengar faller ner från himlen.

Det handlar inte om det är kriminellt eller inte att låta skattebetalarna stå för privata utgifter utan om moral, etik och föredöme!  Uppenbarligen begriper han inte detta förrän någon kommer på honom – om ens då.

Håkan Juholt har orerat om att han står för ”ett annat Sverige.”  Och nog lever han och ”kulbon” i ”ett annat Sverige.”

I fallet Juholt  har vi än en gång tvingats bevittna en ynkedomens och dumhetens parad  av sällan skådat slag. Det finns många ord för hr Juholts beteende: hyckleri, skenhelighet, dubbelmoral, förljugenhet, dumhet är bara några.

Hur långt det moraliska förfallet och hyckleriet inom Rörelsen gått framgår av skrivningen i den socialdemokratiska skuggbudgeten. Där efterlyser duon Juholt-Waidelich ”ett samhällskontrakt som förbinder den enskilde medborgaren att i moralisk mening, utöver det som lagen föreskriver, ta ansvar för att inte överutnyttja de tjänster som det offentliga tillhandahåller och inte heller medvetet tänja på skattelagstiftning och andra regelverk för snöd ekonomisk vinning.”  Kommentar överflödig.

Nu skall hr Juholt få en övervakare för att undvika framtida skandaler. Det borde många fler än han ha haft!

Kulturskribenten Björn Wiman konstaterade i DN den 16 oktober att ”Juholts roll som medial narr är inskriven i dramat sedan han tillträdde.”  Denne ”narr” med ”kulbo” tänker socialdemokraterna efter valet 2014 skicka till Sagerska palatset!

Otydliga regelverk: går det så går det: Den 7 oktober  avslöjade AB  att Juholt låtit riskdagen betala hela hyran för hans och ”kulbons” Stockholms lägenhet.  Den 8 oktober skrev Expressen att han tagit med sig ”kulbon” på  en resa till Vitryssland  på skattebetalarnas bekostnad och dessutom tagit emot ersättning för kostnader han inte haft.   Expressen publicerade samma dag uppgifter om att en internrevision i Socialdemokraterna omnämnt felaktigheterna med bostadsbidraget redan 2009.

Också Aftonbladet hänvisade den 8 oktober till interna partikällor som sagt att ”Juholt  av partitjänstemän uppmärksammats på att han tog ut full ersättning för sin och sambons bostad redan för två år sedan.  De hade upptäckt saken vid en översyn för att fastställa hans fallskärm från partiet när han lämnade posten som t f partisekreterare.” Enligt Håkan Juholt ”är den uppgiften en lögn och den förs fram av någon som vill utnyttja detta tillfälle för att skada mig ytterligare lite grann.” [1]

Rapport avslöjade att Juholt  redan i maj skulle ha fått ett  e-mail  med alla regler kring ersättningsreglerna.

Den 10 oktober  tog chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten för korruption  över polisens förundersökning, som sedan lämnades över till överåklagare Björn Eriksson vid Riksenheten för polismål.  Den 11 oktober berättade Juholts assistent Peter Cervin att han i augusti informerat Juholt om att ”allt inte stod rätt till med bostadsersättningen.”  I augusti hade även enhetschef Marianne Bjernbäck vid riksdagens förvaltningsavdelning frågat Juholt om  ”allt var korrekt att, alltså om vi verkligen skulle ersätta honom för hela hyran.”  När s-ledaren den 13 september skickade in en ny blankett om att han ville ha 7 255 kr i ersättning ifrågasatte riksdagsförvaltningen än en gång om han bodde ensam i lägenheten.   I DN sade sig Juholt ”inte känna  till att riksdagsförvaltningen hört av sig redan i somras.  Jag har inte uppfattat den frågan…”

Han hade uppenbarligen inte heller ”uppfattat” att han i våras personligen ledde ett möte i den socialdemokratiska riksdagsgruppen, där reglerna kring ledamöternas förmåner diskuterades!  Dessutom hade  alla riksdagsledamöter  fått ett e-mail med de etiska reglerna och en länk till riksdagens  ”föreskrift om övernattningsbostäder” med uppmaningen att ”som ledamot sätter du dig självklart in i riksdagens olika regler.”  [2]

Håkan Juholt har hela tiden bedyrat att han handlat i god tro, när han lät riksdagen – dvs skattebetalarna –  i fyra och ett halvt år betala 320 000 kr för hans och  ”kulbons” boende. Han har enligt egen utsago ”inte känt till reglerna” och ”inte reflekterat över om det är rimligt att skattebetalarna skall stå för sambons del av hyran. ”  Han har t o m påstått att ”uppgifterna spritts av någon som vill skada honom.”

På DN:s högst berättigade fråga den 8 oktober om hur Juholt kunde tro att skattebetalarna skulle stå för hans sambos hyra svarade han på Mona Sahlinsvenska: ”Jag har ö h t aldrig föresvävat mig detta.”

Uppenbarligen är det i Juholts värld rimligt att skattebetalarna står för flickvännens boendekostnad. Inte förrän Aftonbladet avslöjade hyresbedrägeriet kom hr Juholt på att ”det var fel”!

Enligt DN:s ledarskribent den 8 oktober handlar det om ”en ekonomisk kompensation som Juholt aktivt sökt. I formuläret från riksdagsförvaltningen finns två kryssalternativ: en för sammanboende där man yrkar på halva ersättningen för hyran och en för ensamstående där man yrkar hela. Juholt valde hela. Hade det verkligen inte ringt någon klocka någonstans på vägen borde det ha skallrat i öronen då.”

Hur är man funtad om man tror att det är rätt att låta skattebetalarna stå för ”kulbons” boendekostnader, kostnader man inte haft i samband med resan till Vitryssland samt att vid flera tillfällen ta ut dubbla reseersättningar?

Juholt saknar moralisk kompass: Frågan är hur en sådan man skall kunna sköta sitt uppdrag som partiledare och i förlängningen eventuellt som landets statsminister?  Man undrar onekligen vad han kan komma att ställa till med genom sin märkliga uppfattning om vad som är rätt och inte fattar det som vilken normalbegåvad person som helst förstår är fel!   Varenda svensk begriper vilket lyft det skulle vara för privatekonomin att slippa betala hyran som är hushållets största utgiftspost.

Ett minikrav på en riksdagsledamot, partiledare och eventuell statsminister måste rimligen vara att en ledamot av Sveriges lagstiftande församling har en moralisk kompass och begriper att skattebetalarnas inte skall betala hyra för andra än ledamoten själv!

I Expressen konstaterade  pensionären Ann-Marie Ljungman Lindstrand: ”Man kan inte lita på en människa som inte kan ta reda på vad som gäller honom själv. Hur ska han då kunna hålla reda på hela Sverige?”

”Jag har en bra moralisk kompass och är ingen som tar upp avdrag efter avdrag” sade Juholt i SVT  den 17 oktober.   Kommentar överflödig.

Att inte heller ”kulbon”  Åsa Lindgren reflekterade över att hon slapp betala hyra i flera år är mindre förvånande med tanke på hennes antecedentia.  Bedrägeri är uppenbarligen inte bara en socialdemokratisk tradition utan även en familjetradition.  Paret förkroppsligar girighet.  Den 28 mars avslöjade Dagens Industri att Åsa Lindgren 2007 dömts till villkorlig dom och dagsböter för bedrägeri på sin arbetsplats. Hon hade försnillat 45 000 kr från Fritidsresor.

DN konstaterade  på sin ledarsida den 8 oktober under rubriken ”Undermålig bortförklaring”  att ”det är inte troligt att en erfaren politiker, sprungen ur den svenska socialdemokratiska myllan , skulle tro att kompensationen för dubbelt boende innebar en rätt för riksdagsledamöters partner att slippa egna boendekostnader.

Om Juholt ändå vill hävda att denna modell med att belöna familjemedlemmar  ingick i hans föreställning om vad som är rimligt – ja, då måste man ifrågasätta om han är lämplig för det statsministerämbete han aspirerar på.”

F ö är innebörden av ordet ”kulbo”  förmodligen att  det är kul att bo med Håkan Juholt för då betalar skattebetalarna hyran!

Olikhet inför lagen: Några av Juholts  (bort)förklaringar går ut på att   ”jag har varit säker på att jag gjort rätt, jag trodde jag gjort rätt hela tiden” och ”ingen har sagt att jag gjort fel.” [3]

”Om Juholt varit en vanlig svensk som fått för högt bostadsbidrag från Försäkringskassan hade hans förklaringar inte hjälpt.  Då hade bidragstagaren förväntats förstå att man inte kan få bostadsbidrag baserat på hela hyran när man delar bostaden med en sambo!

Vanliga medborgare förväntas nämligen hålla reda på vilka regler som gäller och anmäla om ändrade förhållanden gör att bidraget skall sänkas. Men riksdagsledamöterna tycker inte att lagen ska gälla bidragen de själva kvitterar ut från riskdagen. För att en riksdagsman ska fällas krävs mycket starkare bevisning” konstaterade  Maria Crofts i DN den 10 oktober.

Eftersom felaktiga bidragsansökningar anses som brottsliga även när de begås av oförstånd borde även makthavarnas ”slarv” och ”fusk” – politiskt korrekta eufemismer för bedrägeri – med bidrag behandlas som bidragsbrott. Men lagen om bidragsbrott omfattar givetvis inte riksdagsledamöternas ersättningar.  Överåklagare Björn Ericsson valde att lägga ner samtliga förundersökningar under förevändning att ”det rörde sig om för små belopp” och att ”eventuella brott nu var preskriberade.”

Bara det faktum att åklagaren kommit fram till att det fanns anledning att inleda en förundersökning mot en s-märkt partiledare visar att Juholts beteende inte är acceptabelt.

Ironiskt nog kom avslöjandet om Juholts bidragsbedrägerier bara några veckor efter att (s) presenterat en satsning på 100 miljoner kr mot s k ”bidragsfusk”: ”Vi menar att de rättsvårdande myndigheterna behöver förstärkta resurser under kommande år för att bekämpa bidragsbrott” sade Juholts parhäst Tommy Waidelich.   Men socialdemokraterna tycker föga förvånande att ”det vore olyckligt att låta bidragsbrottslagen omfatta riksdagsledamöter.”

Den 19 oktober skrev DN:s Gunnar Jonsson under  rubriken ”Ursäkta, men röran sitter kvar” att ”Socialdemokraterna anstränger sig nu för att skriva om historien om Håkan Juholt och bostadsbidragen. Eftersom förundersökningen lades ned är allt egentligen i sin ordning, lyder förklaringen som ska präntas in, liksom att ’mediedrevet’ behandlade Juholt orättvist. Att ordföranden åker runt i landet och säger förlåt är mest en bonus.”

Juholt konstaterade  i DN den 8 oktober att  hans  eget agerande ”skadar oss politiker som kollektiv. Det finns en bild av att vi roffar åt oss. ”  ”En bild”??? Det är ingen ”bild” – det är fakta!

Rykten och  spekulationer huller om buller. Vad som är rätt eller fel kommer att visa sig.” var Juholts kommentar den 13 oktober.

Juholts advokat Hans Strandberg  hävdade att ”det utifrån ett juridiskt perspektiv är långt ifrån solklart att Juholt brutit mot några formella regler.”

En liten kuriositet i sammanhanget är att Arbetarpartiets ledare valde just lyxadvokaten Hans Strandberg som sin försvarare för 3 000 kr/timmen. Strandberg har enligt SvD  specialiserat sig på att försvara direktörer i jättelika ekobrott bl a Skandias Ola Ramstedt, ”Nordeamannen”, den kvinnliga Nordbanken-mäklaren  som spekulerade bort 269 miljarder av statens pengar, Cevianhärvan och skalbolagskungen Seth Roland Arnér. Så advokat Strandbergs  klient Juholt  är i gott sällskap!

I flertalet fall av grov ekonomisk brottslighet har Strandbergs klienter   – liksom Håkan Juholt – friats.

Mer kalkylerat mygel, fixande och trixande: Medierna har avslöjat mer kalkylerat mygel:  i Expressen avslöjades  den 11 oktober en ”studie- och arbetsresa”  med ”kulbon” Åsa Lindgren  till Vitryssland  2006 på riksdagens dvs  på skattebetalarnas bekostnad.  Juholt själv hade tidigare kallat resan  för ”semester.” I en intervju med Cecilia Hagen den 22 maj beskrev han resan: ”Och på vår första semester drog jag med henne till Vitryssland.”  Men varken i sin stipendieansökan eller i reseberättelsen nämner Juholt sin reskamrat. [4]

För resan till Vitryssland fick hr Juholt ett förskott  på 8 000 kr för tio hotellnätter, men stannade enligt den egna reseberättelsen bara i fyra dagar i landet. Dessa pengar har Juholt enligt chefen på  Riksdagens enhet för ledamotsservice Marianne Bjernbäck inte betalat tillbaka.[5]

Om ”kulbon” dessutom bodde i samma hotellrum som hr Juholt var han berättigad till ännu mindre ersättning. Den frågan hade den 21 oktober ännu inte besvarats av Håkan Juholt.[6]

”För fyra dagar blev hotel Belarus min utgångspunkt”  inledde Juholt sin reseberättelse. Frågan är hur Juholt tänkte spendera 8 000 kr i logikostnader. Enligt Expressen kostar ett enkelrum ca 160 kr och ett dubbelrum runt 200 kr per natt. Åtta nätter på Belarus skulle ha gett honom 6 500 kr över till de två hotellnätterna på dit och hemvägen även om han stannat så länge som han tänkt!

Han uppskattade ”resa, båt och bil” till 7 000 kr och ”övriga omkostnader ”till 4 000 kr och fick totalt ut 11 275 kr för resan.

Om en riksdagsman som suttit i riksdagen i många år och stiftat lagar inte förstår att det är fel att ta emot bidrag för utgifter man inte haft har man all anledning att bli orolig för landets och demokratins framtid..

Under perioden 1 januari och 30 september i år begärde Juholt reseersättning för 135 949 kr dvs drygt 15 000 kr per månad. I beloppet ingår bl a kostnader för flyg, hotell, taxi och milersättning.

Dubbla debiteringar: Utöver att lida av en allvarlig form av en av de sju dödssynderna  – avaritia  dvs girighet -tycks hr Juholt  ha multipla personligheter. En hyrbil och den egna bilen användes vid några tillfällen på något mystiskt sätt samtidigt. [7] Vid två tillfällen 2007 lyckades Håkan Juholt med konststycket att under en och samma period samtidigt köra mellan Oskarshamn och Stockholm  och vice versa med egen bil och med en hyrbil betald av riksdagen.

När det  gäller de dubbla bilersättningarna var Juholts version att han ”eventuellt (sic!) fyllt i några reseräkningar fel. ”

Redan som biträdande partisekreterare  åkte Juholt land och rike runt  och lät under fem år riksdagen betala hyrbilar för över 80 000 kr.

Otydliga regelverk gynnar makthavarna: Om regelverket är så otydligt som nu senast Håkan Juholt påstår är frågan varför ingen politiker – t ex han själv – påpekat svårigheten i att förstå reglerna? Svaret är givet:  det ligger givetvis inte i de politiska parasiternas  intresse att inrätta ett begripligt regelsystem, ty då skulle de ju inte ha något att gömma sig bakom när de ertappas.

Makthavarna har givetvis stort inflytande över hur de egna villkoren utformas och hur reglerna tillämpas.  Riksdagsmännen har m a o  inte bara gett sig själva frikostiga förmåner utan även medvetet svårbegripliga regler!   Och när liken i de s-märkta garderobernagång på gång upptäcks är det givetvis bekvämt att hänvisa till ”oklara regler.”

Om Juholt – efter alla sina år i riksdagen – inte satt sig in i eller förstått regelverket inställer sig frågan om vad mer han inte lyckas förstå! Tilltron för våra folkvaldas trovärdighet urholkas gång på gång, vilket ofrånkomligen leder till ett demokratiskt underskott.

Att inte vinnlägga sig om att förstå även oklara regelverk är givetvis moraliskt förkastligt.

Redan i  augusti 1996 fick JK Hans Regnér regeringens uppdrag att kartlägga behovet av stärkt kontroll av brukat av offentliga medel. Studien ”Förstärkt skydd mot oegentligheter i offentlig förvaltning” stannade dock på papperet. JK konstaterade att ”finns det inga regler så kan man inte säga att någon brutit mot någon regel och då kan man inte heller vidta någon som helst åtgärd.” .

S-ledningen försvarar korruptionen i Rörelsen: Socialdemokraternas ledning val att stå bakom Juholt har givetvis smittat av sig på partiets eventuella förtroendekapital. Det vore onekligen intressant vad det är man säger sig ”sluta upp och stå bakom, ha förtroende för” och ” stödja.” Socialdemokraternas VU  m fl har uppenbarligen inte förstått det upprörande i grundinställningen att det är rätt att  fiffla, bedra och roffa åt sig av skattebetalarnas pengar så länge man inte blir upptäckt!

Marita Ulvskogs stöd för Juholt är symptomatiskt för (s) och visar på hur låga krav Rörelsen har på moral och etik: ”Juholt gjorde rätt när han sa att han gjort fel.”

Maj-Britt Theorin tillhör dem som försvarar den moraliska rötan i Rörelsen. Den 13 oktober  försvarade hon Juholt i P1 Morgon. Hon sade sig” tycka  illa om drev” och ansåg att ”han tar på sig skulden. Det får räcka med det.”

Det går som bekant inga drev om inte en räv springer före.  Och nej, det räcker inte att ”ta på sig skulden.”

Frågan kvarstår hur Juholt kunde utgå från att skattebetalarna skulle stå för ”kulbons” hyra.  Det allvarliga är alltså tanken bakom ”slarvet” dvs det  för hr Juholt självklara att  skattebetalarna skall stå för  paret Juholts bostads- och hotellkostnader mm mm.

Ordföranden i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, f d Broderskapsrörelsen Peter Weiderud hävdade den 12 oktober på DN Debatt att: ”Vi socialdemokrater har en materialistisk historia, där bättre ekonomiska villkor för de utsatta, jämlikhet, lön efter förtjänst och ekonomisk hederlighet har byggt en speciell arbetarmoral.”

Den ”utsatte” s-ledaren med en månadslön – ”efter förtjänst” får man förmoda – på 144 000 kr har med socialdemokratiska mått mätt visat sig vara en värdig representant för  såväl ”jämlikhet” som ”ekonomisk hederlighet”!   Med en årsinkomst på närmare två miljoner kr [8] tillhör  hr Juholt den exklusiva promillen av landets högsta inkomsttagare. Dessa miljoner betalar medborgarna på sin skattsedel oavsett om de röstar på honom eller ej! Uppenbarligen tycker hr Juholt att denna lön är alldeles för liten, eftersom han förutsätter att skattebetalarna skall betala hans och ”kulbons” boende och genom regelvidrigt beteende skaffar sig ytterligare förmåner.   Våra hjärtan blöder givetvis för  det s-märkta trasproletariatet!

Det interna stödet för Juholt visar att han är en värdig representant för det unkna s-märkta pampväldet. I stället borde partiet än en gång fundera över om det vill ha en partiledare med ett så erbarmligt dåligt omdöme som Juholt uppvisat.

ISM